Författararkiv: mange27

Oscar II och Strindberg

Under veckan som gick var det årsdagen för två födelsedagar: Oscar II (21 januari 1829) och August Strindberg (22 januari 1849).

Strindberg tycks (baserat på citat) inte varit en anhängare till monarkin.

I anslutning till firandet av 60-årsdagen för Oscar II hölls ett protestmöte / demonstration mot monarkin, där Hjalmar Branting, August Palm, Anders Hansson Janhekt och Fredrik Sterky talade.

I SocialDemokraten kunde man 26 januari 1889 läsa att resultatet bland annat blev följande resolution:

  • I betraktande af att monarkin är oförenlig med nutidens folkliga sträfvanden och demokratiska uppfattning i allmänhet;
  • Att den alltid står hotande för freden, i det monarki och militarism äro oskiljaktiga;
  • Att den i regeln alltid (utom någon gång af särskilda egoistiska beräkningar) stödjer sig på den folket utplundrande och frihetsfientliga öfverklassen;
  • Förklarar mötet, att det är hvarje demokratiskt och rättsinnad medborgares pligt att arbeta på monarkins afskaffande och ersättande med republikanska institutioner, hvilka ensamma äro förenliga med den fria folkstaten.
  • Slutligen förklarar mötet, att på grund af konung Oskars ställning i främsta rummet till rösträttsfrågan är det värdigaste svar Stockholms arbetare och demokratiskt sinnade medborgare kunna gifva vid hans utställningsfärd genom hufvudstaden i morgon, att han helsas med fullständig tystnad.

Dessa personer kan uppfattas som tidiga förespråkare för republik, men efter drygt 125 år har vi fortfarande kvar monarkin som en del av vårat statsskick. Sedan dess verkar arbetarrörelsen somnat i frågan. Även om man kan hävda att det finns andra trängande frågor i samhället hävdar jag att vi bör ha simultankapacitet. Varken demokrati eller människors lika värde är oviktiga frågor. Jag ser inga hinder för LO att opinionsbilda i frågan. Socialdemokraterna verkar strunta i frågan sedan Torekovskompromissen och mumlar om ’opinionsläge’ när någon lyfter frågan. Många politiska kompromisser / överenskommelser har betydligt kortare livslängd än 45 år (Decemberöverenskommelsen blev inte ens ett år) och riksdagen fattar många beslut utan att gömma sig bakom ’folkopinionen’. De flesta av partierna som finns representerade i riksdagen säger sannolikt inte emot att demokrati är viktigt och att människor ska ha lika värde inför lagen.

I väntan på att riksdagen fattar beslut om monarkins avvecklande finns minst två spår man (både vi som befolkning och de partier som finns i riksdagen) bör ta initiav kring: komma igång med en diskussion kring hur vårat statsskick och demokrati ska se ut efter monarkin (det finns olika alternativ) och att reformera hur nuvarande monarki fungerar sålänge den finns kvar.

demonstration 1889-01-20 i stockholm

Torekovskompromissen

I mitten av augusti 1971 utarbetades en kompromiss på Hotell Kattegatt mellan Socialdemokraterna och de borgerliga partierna. Det innebär att kompromissen har 45 år / ett dussin mandatperioder bakom sig. Majoriteten av de riksdagsledamöter som representerar oss under nuvarande mandatperiod var inte riksdagspolitiker då, och en icke försumbar andel av Sveriges nuvarande befolkning var inte ens födda 1971. Jag vet inte hur väl kompromissen återspeglade åsikter hos riksdagen eller befolkningen 1971, men jag ser inte att man kan anta att den gör det idag. Det är dags att fundera över ifall Torekovskompromissen passerat sitt ’bäst före-datum’ / ’sista förbrukningsdatum’. Ett antal politiska överenskommelser / kompromisser (däribland Decemberöverenskommelsen som inte ens höll ett år) har haft betydligt kortare livslängd där man omprövat / omförhandlat eller förkastat och då har politikerna fått förhålla sig till det nya läget.

Jag anser att vi bör avveckla monarkin eftersom jag menar att den är en kvarleva från fördemokratisk tid som inte hör hemma i Sverige 2016. Inget offentligt ämbete ska ärvas. Alla arbeten / roller / ämbeten som finansieras med offentliga medel ska tillsättas via antingen en demokratisk process eller baserat på kompetens / färdigheter, och efter tillsättningen ska det gå att förstå vad beslutet baserades på. Dessutom ska alla verksamheter inom stat / landsting / kommun vara granskningsbara och följa offentlighetsprincipen. Jag anar dock att det inte finns en riksdagsmajoritet under nuvarande mandatperiod som är beredd att driva ’Monarkins avveckling’ (trots att åtminstone fyra av partierna ’i princip’ borde vara intresserade av frågan, och det finns riksdagsledamöter från alla partier (utom ett eller två) som har lagt republikvänliga motioner). Men även under de förutsättningarna finns ju ett antal förbättringsområden när det gäller nuvarande upplägg som det kan ske opinionsbildning kring och motioner att skriva. Dessutom bör man locka till diskussion till vilka alternativ som ses som mest relevanta den dag vi genomför avvecklingen.

  • Definiera alla entiteter kring statschefen i juridisk och statsvetenskaplig bemärkelse, gör samtliga av dessa granskningsbara och ge konstitutionsutskottet och riksrevisionen i uppdrag att utföra en årlig granskning.
  • Offentlighetsprincipen har i Sverige (i likhet med Tryckfrihetsförordningen) spår i grundlagen sedan 1766 och därmed kan vi fira dess 250årsjubileum i år. Det kan vara ett skäl till varför det vore bra att driva frågan om fullständig insyn i verksamheter som finansieras av offentliga medel, och entiteterna kring monarkin har mycket att förbättra i den frågan.
  • Reformera organisationen och finansieringen av monarkin och dess entiteter, och gör statschefen till GD för dessa och en lön (som hanteras på liknande sätt som för regeringschefen) och skrota apanage i dess nuvarande form och låt ekonomin för monarkientiteterna (hovstater mfl) vara helt granskningsbara.
  • Kungafamiljen har ett stort nätverk och har goda möjligheter att opinionsbilda och ha inflytande. Även om de inte ”ska” blanda sig i politik så låter de sig aldrig granskas, ifrågasättas eller ställas i svars när de ändå utnyttjar sitt inflytande. Här bör man definiera regelverket tydligare, och även hur man följer upp och vilka möjligheter det finns för KU och andra att ’tillrättavisa’.
  • Tydliggör gränsdragningen mellan statschefens ämbetsutövande och privatliv, och även när det gäller ämbetets egendom jämfört med kungafamiljens ’privata’ ägande.
  • Tydliggör gränsdragningen för immunitet för Statschefen
  • Definiera vilka arbetsuppgifter/uppdrag som är relevanta för statschefen inom ramen för det som finansieras av offentliga medel, och avveckla övriga (eller fundera på ifall statschefen får ta sidouppdrag på konsultbasis). Ingår det att sälja stridsflygplan och andra vapensystem?
  • Tilldela statschefen och dennes familj fullständig religionsfrihet. Det känns bisarrt att successionsordning tvingar statschefen att tro på den Augsburgiska bekännelsen anno 1593 som fördömmer ”irrläror” som till exempel Islam. Om man ska tolka vår grundlag bokstavligen tvingar den alltså kungafamiljen att dissa över en miljard av världens befolkning.
  • Ordnar och medaljer är helt förlegat, och ska inte hanteras av skattefinansierade personer.
  • Scouterna och frimurarna kanske är skoj sällskap för dess medlemmar, men inget som skattefinansierade personer ska sköta på arbetstid.

Jag ser dessutom riksdagen som den ultimata symbolen för Sveriges demokrati, medan jag betraktar monarkin som en relik och kvarleva från en fördemokratisk epok. Utifrån det ser jag det som osmakligt att monarken har någon delaktighet i riksmötets öppnande överhuvudtaget. Jag önskar att öppningsceremonin för riksmötet skulle vara en hyllning till demokratin helt utan inblandning av familjen Bernadotte. Statschefen ska i mina ögon inte ha några roller / uppdrag inom riksdagen överhuvudtaget. Utrikensnämnden skulle kunna ledas av någon lämplig representant från regeringen, och talmannen skulle kunna överta de uppgifter som är relevanta för riksdagsarbetet.

2015-12-01:004 Helgeandsholmen by Magnus Norden
2015-12-01:010 Helgeandsholmen by Magnus Norden

Trekdag Januari 2016

Lördagen 16 januari var ärets första Trekdag med Stockholm Trekkers, och dagens tema var ’They have taken over the ship’. Som vanligt var det ett trevligt gäng som träffades i Kulturhuset i Skarpnäck.
Serie Episod Namn
Serie Episod Namn
TNG 4:19 The Nth Degree
ENT 1:18 Acquisition
VOY 3:12 Macrocosm
VOY 2:21 Deadlock
VOY 3:05 False Profits
TNG 6:18 Starship mine
TOS 3:13 Wink of an Eye
TNG 5:15 Power Play
DS9 6:14 One Little Ship
TNG 6:07 Rascals
DS9 3:09 Defiant
ENT 2:04 Dead Stop
2016-01-16 Skarpnäck, foto: Magnus Norden
2016-01-16 Skarpnäck, foto: Magnus Norden
2016-01-16 Skarpnäck, foto: Magnus Norden

Demokratins år

Beroende på hur man räknar / definierar saker skulle man kunna betrakta 1917 (parlamentarism och Gustaf V), 1918 (allmän och lika rösträtt i kommunala val för män), 1919 (allmän och lika rösträtt för kvinnor och män) eller 1921 (första valet med kvinnlig rösträtt) som viktiga årtal för demokratin i Sverige. Och som hundraårsminne av det skulle man kunna utropa ’Demokratins år’ i Sverige 2017 (eller 2018, 2019 eller 2021 beroende på vilket av åren man väljer).

Jag ser ett flertal skäl att ha ett sådant år, framförallt för att påminna om att det samhälle vi delar med varandra är ett gemensam projekt för oss alla, och att alla berörda institutioner jobbar för att locka så många som möjligt att engagera sig i samhällsfrågor, och visa att det är relevant, och vilka vägar som finns. Både partier och olika samhällsorgan bör vara delaktiga (riks, landsting och kommun) likaså grundskolor och gymnasier. Man bör anstränga sig för att nå ut till så många grupper som möjligt, med olika socioekonomisk situation. Som jag ser det bör det vara en riksangelägenhet, men jag vet inte vart frågan ska lyftas och initieras? Riksdagen? De olika partierna?

Som av en händelse kan vi i år fira 250årsjubileum av tryckfrihetsförordningen 1766. Det är lätt att ta demokrati och våra grundläggande rättigheter för givet – men låt oss inte göra det!

2007-11-18:066 democracy by magnus norden

Statschefens immunitet

Diskussionen är visserligen från januari 2012, men det har inte hänt något i frågan sedan dess (eller knappt sedan Torekovskompromissen i början av 1970-talet). Även statsråd har en begränsad immunitet i sin ämbetsutövning. I debatten verkar Beatrice Ask vara av åsikten att frågan mest handlar om att de som är republikaner tar varje chans att driva ’sin’ fråga.

När man läser motioner på riksdagens hemsida som är relaterade till statsskick verkar majoriteten ’gå hela vägen’, och även om jag sympatiserar med målsättningen (monarkins avveckling) skulle jag gärna se att det kommer fler motioner som tar delsteg. Dessutom tror jag att såna motioner har större chans att få gehör, och då skulle vi åtminstone röra oss i rätt riktning.

2015-12-01:010 Helgeandsholmen (foto: Magnus Norden)

2016 Januari Astronomisk Kalender

Månens faser under Januari

  • 2015-12-25: Fullmåne
  • 2016-01-02: Avtagande halvmåne
  • 2016-01-05: Månen längst från jorden (404300 km)
  • 2016-01-10: Nymåne
  • 2016-01-15: Månen närmast jorden (369600 km)
  • 2016-01-17: Växande halvmåne
  • 2016-01-24: Fullmåne
  • 2016-01-30: Månen längst från jorden (404600 km)
  • 2016-02-01: Avtagande halvmåne

Kvällshimlen under Januari

  • 2015-12-31: Månen 2° söder om Jupiter
  • 2016-01-03: Solen närmast jorden, 0.983 astronomiska enheter
  • 2016-01-03: Månen 5° norr om Spica
  • 2016-01-03: Månen 1.5° norr om Mars
  • 2016-01-04: Kvadrantiderna i maximum
  • 2016-01-06: Venus 6° norr om Antares
  • 2016-01-07: Månen 3° norr om Venus
  • 2016-01-07: Månen 3° norr om Saturnus
  • 2016-01-09: Venus 0.1° norr om Saturnus
  • 2016-01-19: Månen 9° söder om Pleiaderna (Alcyone)
  • 2016-01-19: (2) Pallas i konjunktion med solen
  • 2016-01-20: Månen 1° norr om Aldebaran
  • 2016-01-26: Månen 3° söder om Regulus
  • 2016-01-28: Månen 1° söder om Jupiter
  • 2016-01-30: Månen 5° norr om Spica
  • 2016-02-01: Månen 3° norr om Mars

Rymdfartshistoria under Januari

Near Earth Objects under Januari, prognoser enl Nasa

When What Distance Mag
2016-01-01 2015 LV24 29.5 23.4
2016-01-02 2011 YP10 28.8 24.6
2016-01-04 2015 XM128 20.0 24.0
2016-01-05 2015 XT 30.8 22.5
2016-01-05 2001 BB16 22.0 23.2
2016-01-06 1999 JV6 12.6 20.1
2016-01-06 2013 BC70 33.8 24.4
2016-01-08 2015 WE2 22.6 22.4
2016-01-08 2015 XE261 32.8 24.9
2016-01-09 2015 XW351 32.1 24.8
2016-01-12 2010 BB 31.0 20.4
2016-01-14 2001 WL15 31.3 18.3
2016-01-15 2015 YC2 4.9 23.2
2016-01-21 2011 BG24 31.3 26.6
2016-01-27 2008 EP6 19.5 19.4
2016-01-28 2013 GM3 24.8 26.3
2016-01-28 2015 VC2 5.8 27.3
2016-01-30 2012 BX34 26.2 27.6
2016-01-30 2015 AB44 26.4 22.5

Asteroider nära stjärnor synliga från Europa under Januari, prognoser enl Asteroid Occultation

When Asteroid Star
2016-01-01 02:25 (1576) Fabiola TYC 1279-01957-1
2016-01-01 20:35 (423) Diotima UCAC4-609-039670
2016-01-02 01:10 (578) Happelia 4UC 607-027051
2016-01-02 04:57 (209) Dido TYC 0278-00273-1
2016-01-02 05:53 (283) Emma TYC 1903-00334-1
2016-01-03 01:54 (5825) Rakuyou TYC 0819-00667-1
2016-01-03 17:36 (83) Beatrix TYC 2437-00371-1
2016-01-04 04:33 (622) Esther TYC 0740-00269-1
2016-01-04 06:30 (258) Tyche 2UCAC 30014885
2016-01-05 03:39 (2356) Hirons TYC 4882-00616-1
2016-01-07 03:59 (2563) Boyarchuk TYC 1877-00089-1
2016-01-07 05:19 (248) Lameia TYC 1349-00075-1
2016-01-07 19:17 (1163) Saga HIP 32783
2016-01-08 07:57 (412) Elisabetha 2UCAC 37185849
2016-01-08 19:17 (2219) Mannucci TYC 4668-00779-1
2016-01-09 00:34 (61) Danae 2UCAC 40289046
2016-01-09 06:06 (578) Happelia TYC 2406-01227-1
2016-01-09 23:58 (791) Ani 2UCAC 35716753
2016-01-10 06:53 (140) Siwa 2UCAC 39657297
2016-01-10 23:02 (202) Chryseis UCAC4-529-036619
2016-01-11 00:39 (1093) Freda 2UCAC 34216786
2016-01-12 06:28 (373) Melusina 2UCAC 47181765
2016-01-13 21:48 (88) Thisbe TYC 1368-01763-1
2016-01-14 00:23 (1952) Hesburgh TYC 1979-01548-1
2016-01-14 20:09 (88) Thisbe TYC 1368-01896-1
2016-01-15 23:48 (592) Bathseba TYC 0241-01732-1
2016-01-16 22:28 (34746) 2001 QE91 TYC 1304-00268-1
2016-01-16 23:08 (289) Nenetta TYC 0728-02386-1
2016-01-17 23:41 (41) Daphne TYC 0075-00715-1
2016-01-20 06:44 (2224) Tucson TYC 1915-01234-1
2016-01-21 04:32 (476) Hedwig TYC 4927-01468-1
2016-01-22 05:34 (332) Siri TYC 1930-01060-1
2016-01-25 18:30 (30) Urania 2UCAC 39838385
2016-01-25 18:50 (413) Edburga HIP 13762
2016-01-25 21:28 (1180) Rita 2UCAC 40834377
2016-01-26 00:22 (245) Vera UCAC4-547-048215
2016-01-27 00:56 (1963) Bezovec 2UCAC 35515573
2016-01-27 01:16 (723) Hammonia TYC 1280-00832-1
2016-01-27 20:40 (347) Pariana 2UCAC 43096072
2016-01-28 06:46 (270) Anahita TYC 0830-01435-1
2016-01-30 20:08 (252) Clementina TYC 0735-02477-1

2014-11-25:013 Skymning över Brunnsviken (Foto: Magnus Norden)

2014-11-25:013 Sundown at Brunnsviken by Magnus Norden

2011-12-10:011 Månförmörkelse (Foto: Magnus Norden)

2011-12-10:011 Lunar Eclipse by Magnus Norden

God jul och gott nytt 2016!

Jag har inte skickat analoga julkort på länge, men det betyder inte att jag ignorerar alla mina medmänniskor. God jul till er alla! Hoppas alla får det bra framöver!

I vår del av världen hör de flesta till de tio mest priviligierade procenten i världen, vi alla har mat på bordet och tak över huvudet. De flesta har jobb, vi lever i en hyffsat välfungerande demokrati som inte varit utsatt för krig på länge. Skola och sjukvård är tillgänglig för alla. Alla kan läsa och räkna. Men även i Sverige finns det förbättringspotential. Det förekommer brist på jämlikhet baserat på exempelvis ålder, kön, etnisk och kulturell bakgrund.

Religiösa hävdar ibland att julen är en kristen helg, medan andra påpekar att man i skandinavien firade midvintern redan i förkristen tid. Andra kanske tycker att man firar att vi på norra halvklotet går mot ljusare tider, ytterligare andra vill primärt umgås med sina nära och kära.

Tror man på reklam verkar det primära målet vara att omsätta så mycket stålar som möjligt. Vissa har dock inte tillräckligt med pengar att ge sina barn en sån god jul de skulle vilja, medan andra känner sig extra ensam en period av året som många associerar med umgänge. Ytterligare andra har inget tak över huvudet och inget jobb.

Men som sagt: hoppas alla får en så bra avslutning på 2015 som möjligt och ett bra 2016! Det finns mycket att göra i det samhälle vi delar med varandra, och på den jord vi lånar av våra barn. Det är inte bara ’någon annans’ ansvar, utan vi alla behöver hjälpas år på de sätt vi kan.

2015-07-17:022 Ölandstok (Foto: Magnus Norden)

2015-07-17:022 Ölandstok av Magnus Norden

2015-05-14:007 Gullviva (Foto: Magnus Norden)

2015-05-14:007 Cowslips / Primula Veris by Magnus Norden

2015-05-14:006 Kungsängslilja (Foto: Magnus Norden)

2015-05-14:006 Snakeshead / Fritillaria Meleagris by Magnus Norden

2007-09-23:027 Ros (Foto: Magnus Norden)

2007-09-23:027 Rose by Magnus Norden

Dawkins i Stockholm

I helgen var jag på Cirkus på ett evenemang arrangerat av Fri Tanke. Först delades Pi-priset ut (som instiftades 2009 av Fri Tanke i sambarbete med KVA). Efter det var det samtal mellan fysikerna Ulf Danielsson och Max Tegmark. Avslutningsvis samtalade Björn Ulveaus med Richard Dawkins. Bortsett från att sätena på Cirkus inte är så bekväma att sitta på i tre timmar på raken så var eftermiddagen intressant och givande.

Ett span man kan göra är att eftermiddagens laguppställning inte var bättre än Svenska kyrkans (slightly worse in my humble opinion) när det gäller demografisk fördelning. Man skulle lätt kunna tro att vita 50+ män från västvärlden är de som är värda att visa upp (de kvinnor som förekom på scenen var två som sjöng och en som ställde fram ett par extra stolar). Jag är möjligen naiv, men är övertygad om att vettiga vetenskapliga uppsatser skrivna av kvinnor också förekommer. Och kvinnliga forskare som skulle kunna prata om intressanta saker. Jag blev nyfiken på (men har inte access till datat) hur fördelningen bland nomineringarna ser ut sedan 2009 (då pi-priset kom till) fram till nu när det gäller kön, ålder och etnisk bakgrund. Mina fördomar om Kungliga VetenskapsAkademin är att de har en del förbättringspotential när det gäller hur man avspeglar den demografiska fördelningen i samhället (men blir gärna överbevisad). Undrar hur fördelningen är (med avseende på ålder, kön och etnisk bakgrund) bland doktorander, postdocs, forskare och professorer i Sverige? Och samma sak när det gäller författarna till vetenskapliga uppsatser.

Fri Tanke har gissningsvis inte så många anställda (en ren spekulation från min sida, har inte ens försökt ta reda på fakta) men Sturmark som är aktiv inom förlaget sympatiserar ju både med sekulär humanism och liberalerna, så utan att känna honom (eller att ens ha pratat med honom) så kan jag tycka att han ’borde’ sympatisera med människors lika värde och att alla bör få samma chanser och inte exponeras för särbehandling baserat på irrelevanta saker (som exempelvis kön, ålder eller etnisk bakgrund).

2015-12-12 by Magnus Norden
2015-12-12 by Magnus Norden
2015-12-12 by Magnus Norden
2015-12-12 by Magnus Norden
2015-12-12 by Magnus Norden
2015-12-12 by Magnus Norden

Demokratiutredning 2014

Jag var på en dragning apropå Demokratiutredningen 2014. Det var en del där ett par av forskarna berättade lite om sina resultat, och en paneldebatt med bland andra Björn von Sydow och Lars Leijonborg. Det var både intressant och inspirerande, och det känns som att det finns en hel del att göra för att få fler att känna sig delaktiga i samhället och kring beslut och den demokratiska processen.

Man kan betrakta år 1917 som ett viktigt årtal i utvecklingen av Sveriges demokrati. Man skulle kunna leka med tanken att Sverige deklarerar år 2017 som ’Demokratins år’ och försöka få fler att känna sig delaktiga och hitta vägar för att påverka olika frågor.

2015-12-01:003 Riksdagshuset, foto: Magnus Norden
2015-12-01:010 Riksdagshuset, foto: Magnus Norden

Spionernas Bro

Jag såg Bridge of Spies (2015, USA, 141 min, regi: Steven Spielberg) inspirerad av James B Donovan. Hantverket var helt okej, och de som gillar flashbacks till närtidshistoria får sitt. Till och från kommer ett antal rullar ”baserade på historiska händelser” och den här kändes som en okej version på det temat.

Alternativ till Monarki

Ibland när man pratar om monarki och republik får man motfrågan ’Vill du att Sverige ska bli som USA?’. Men det finns flera olika alternativ, och fram tills dess att tillräckligt många riksdagspolitiker är beredda att lyfta frågan om monarkins avveckling bör man ha en diskussion om vad vi som befolkning vill ersätta den med. Här väljer jag att kalla eventuell ersättare för ’president’ men i princip kan man ju kalla rollen för något annat ifall man vill.

En möjlig tanke är att inte ersätta monarkin med något alls, och hävda att de inte tillför något relevant. Representanter från regeringen eller riksdagen bör vara med på de aktiviteter som är relevanta, talmannen kan utföra vissa ceremoniella uppgifter i anslutning till riksdagen (exempelvis dess öppnande) och utrikesministern eller talmannen skulle kunna vara ordförande för utrikesnämnden. Överbefälhavare och försvarsminister är de väsentligaste höga rollerna för militären, någon monark har inget att bidra med där. Att klippa band, delta i diverse pr-jippon och åka på Eriksgator, ordensväsendet, vara huvudscout och ha en hög roll inom frimurarna är irrelevanta aktiviteter för en representant för landet.

  • Vilka fördelar finns med att inte ersätta monark med president?
  • Vilka nackdelar finns med att inte ersätta monark med president?
  • Vilka fördelar finns med att ersätta monark med president?
  • Vilka nackdelar finns med att ersätta monark med president?

Ifall man ersätter monark med vald representant så finns det olika alternativ att fundera över:

  • Vem får kandidera?
  • Hur bör nomineringsprocessen fungera?
  • Bör man ha en övre gräns för hur länge en person får vara president (antal år eller mandatperioder)?
  • Vilka fördelar finns med att president har samma längd på mandatperiod (i eller ur fas) som riksdagen?
  • Vilka nackdelar finns med att president har samma längd på mandatperiod (i eller ur fas) som riksdagen?
  • Vilka fördelar finns med att president har längre mandatperiod än riksdagen?
  • Vilka nackdelar finns med att president har längre mandatperiod än riksdagen?
  • Direkt eller indirekt val?
  • Vilka fördelar finns med folkvald president?
  • Vilka nackdelar finns med folkvald president?
  • Vilka fördelar finns med indirekt vald president (exempelvis av riksdagen)?
  • Vilka nackdelar finns med indirekt vald president (exempelvis av riksdagen)?
  • Om man anser att makten ska ligga hos riksdag och regering på samma sätt som idag, finns några risker att folkvald president kan konkurrera med eller underminera riksdag/regering?
  • Borde en vald president få ägna sig åt opinionsbildning eller vara inblandad i riksdagens arbete på något sätt under sin ämbetsperiod? Även om dagens monark i teorin inte har politisk makt så har dessa ett stort nätverk och goda möjligheter att opinionsbilda i olika frågor – vilket de även gör mellan varven, oftast utan att ställas till svars eller vilja bemöta kritik.
  • Dagens statschef har en del att önska när det gäller insyn i ekonomi och verksamhet, och organisationen kring densamma är inte väldefinierad i juridisk och statsvetenskaplig mening, och riksrevionen och konstitutionsutskottet har begränsade möjligheter att granska. Hur vill vi förbättra punkter som dessa kring kommande president?

Finland är nära Sverige både geografiskt och kulturellt, kan vi lära oss något av deras erfarenheter? Kan vi hämta inspiration och lärdomar från Tyskland och Frankrike? Finns något att lära av USA? Finns det några rojaliströrelser i Finland, Tyskland, Frankrike och USA? Och hur låter isåfall deras retorik, och vad har de för stöd i opinionen?

Hur lika eller olika är statsskicken i Europas monarkier (Andorra, Belgien, Danmark, England, Holland, Luxemburg, Monaco, Norge, Spanien) och hur fungerar de republikanska rörelserna där?

En aspekt i sammanhanget är opinionsläget, och jag blev tipsad om en undersökning från SOM-institutet på Göteborgs universitet som är rätt intressant. En fråga som jag saknar i opinionsundersökningar kring statsskick är följande: ’Antag att Sverige vore en välfungerande demokrati där man avvecklat monarkin sedan flera årtionden: skulle du vilja återinföra monarkin och isåfall varför?’.

2015 December Astronomisk Kalender

Månens faser under December

  • 2015-11-23: Månen närmast från jorden (362800 km)
  • 2015-11-25: Fullmåne
  • 2015-12-03: Avtagande halvmåne
  • 2015-12-05: Månen längst från jorden (404800 km)
  • 2015-12-11: Nymåne
  • 2015-12-18: Växande halvmåne
  • 2015-12-21: Månen närmast jorden (368400 km)
  • 2015-12-25: Fullmåne

Kvällshimlen under December

  • 2015-12-02: Månen 3° söder om Regulus
  • 2015-12-04: Månen 2° söder om Jupiter
  • 2015-12-06: Månen 0.1° söder om Mars
  • 2015-12-06: Månen 4° norr om Spica
  • 2015-12-07: Månen 1° norr om Venus
  • 2015-12-10: C/2013 US10 (Catalina) relativt nära Venus
  • 2015-12-12: Månen 7° norr om Merkurius
  • 2015-12-14: Geminiderna i maximum
  • 2015-12-20: Månen 2° söder om Uranus
  • 2015-12-21: Mars 4° norr om Spica
  • 2015-12-22: Vintersolstånd
  • 2015-12-22: Ursiderna i maximum
  • 2015-12-23: Månen 9° söder om Pleiaderna
  • 2015-12-23: Månen 1° norr om Aldebaran
  • 2015-12-25: (27) Euterpe passerar Castor
  • 2015-12-27: Månen 11° söder om Pollux
  • 2015-12-29: Månen 3° söder om Regulus
  • 2015-12-31: Månen 2° söder om Jupiter

Rymdfartshistoria under December

Aktiviteter under December

Near Earth Objects under December, prognoser enl Nasa

When What Distance Mag
2015-12-01 2015 WG 18.1 24.1
2015-12-01 2014 WM7 31.0 23.6
2015-12-01 2015 VB65 20.1 22.9
2015-12-04 2015 VX2 20.5 24.4
2015-12-04 2013 RZ53 30.4 31.1
2015-12-05 2011 WN15 32.2 19.6
2015-12-06 2015 VA3 32.5 24.3
2015-12-08 2015 VZ145 9.2 23.6
2015-12-09 2011 YW10 25.7 24.0
2015-12-11 1998 WT24 10.9 17.9
2015-12-13 2015 WK 21.4 24.9
2015-12-18 2015 MW53 18.0 21.4
2015-12-23 1995 YR1 16.9 20.2
2015-12-24 2011 YD29 9.7 26.3
2015-12-24 2003 SD220 28.4 16.9
2015-12-26 2002 AC5 28.1 19.9
2015-12-26 2000 CH59 27.5 19.8
2015-12-29 2008 CM 22.8 17.3
2015-12-31 2011 YE40 15.8 25.2

Asteroider nära stjärnor synliga från Europa under December, prognoser enl Asteroid Occultation

When Asteroid Star
2015-12-01 05:59 UT (2421) Nininger TYC 1951-01242-1
2015-12-02 00:52 UT (2826) Ahti/td>

TYC 2385-00272-1
2015-12-02 03:23 UT (329) Svea TYC 4815-02094-1
2015-12-02 21:16 UT (2868) Upupa HIP 37521
2015-12-02 23:10 UT (1114) Lorraine UCAC4-493-006725
2015-12-04 04:10 UT (1030) Vitja 2UCAC 32817539
2015-12-04 23:39 UT (3115) Baily TYC 1862-00116-1
2015-12-05 02:38 UT (3176) Paolicchi TYC 2506-00960-1
2015-12-06 00:17 UT (233) Asterope 2UCAC 37321777
2015-12-06 00:50 UT (622) Esther TYC 0752-01684-1
2015-12-06 04:36 UT (1241) Dysona 2UCAC 45661725
2015-12-06 18:30 UT (27) Euterpe TYC 1879-02360-1
2015-12-06 22:48 UT (1032) Pafuri 2UCAC 39802411
2015-12-06 23:27 UT (16200) 2000 BT28 HIP 26382
2015-12-07 02:26 UT (622) Esther 2UCAC 35184189
2015-12-07 20:05 UT (756) Lilliana TYC 0100-01292-1
2015-12-08 02:29 UT (589) Croatia 2UCAC 34434958
2015-12-09 02:26 UT (17365) 1978 VF11 2UCAC 36285452
2015-12-12 01:52 UT (131) Vala 2UCAC 41172779
2015-12-13 02:28 UT (204) Kallisto TYC 0710-00982-1
2015-12-13 20:49 UT (27) Euterpe TYC 1878-01081-1
2015-12-14 01:36 UT (1815) Beethoven UCAC4-559-035849
2015-12-15 03:20 UT (578) Happelia 2UCAC 42734899
2015-12-15 19:21 UT (795) Fini TYC 2309-00394-1
2015-12-16 18:54 UT (1237) Genevieve HIP 2786
2015-12-16 23:18 UT (1815) Beethoven HIP 33086
2015-12-17 22:46 UT (49) Pales 2UCAC 39793431
2015-12-18 05:04 UT (172) Baucis TYC 2459-00046-1
2015-12-18 06:49 UT (1261) Legia TYC 1896-00233-1
2015-12-18 17:49 UT (769) Tatjana TYC 5823-01101-1
2015-12-18 19:52 UT (1177) Gonnessia 2UCAC 36043890
2015-12-19 00:11 UT (579) Sidonia TYC 1292-01352-1
2015-12-19 02:22 UT (4722) Agelaos TYC 1923-01034-1
2015-12-19 21:12 UT (720) Bohlinia 2UCAC 40841065
2015-12-20 19:54 UT (285) Regina TYC 2918-01622-1
2015-12-20 22:38 UT (589) Croatia TYC 0746-00417-1
2015-12-21 08:04 UT (384) Burdigala TYC 6174-00667-1
2015-12-22 01:23 UT (622) Esther 2UCAC 35545373
2015-12-22 04:43 UT (132) Aethra TYC 6030-01094-1
2015-12-22 18:22 UT (688) Melanie TYC 5785-00319-1
2015-12-22 19:26 UT (177) Irma TYC 5247-00779-1
2015-12-24 03:19 UT (22180) 2000 YZ TYC 144-03018-1
2015-12-25 03:56 UT (63) Ausonia 2UCAC 42902045
2015-12-25 20:36 UT (27) Euterpe TYC 1877-01376-1
2015-12-26 02:57 UT (533) Sara TYC 0759-00458-1
2015-12-26 19:51 UT (1017) Jacqueline HIP 28647
2015-12-27 04:50 UT (253) Mathilde 2UCAC 35208765
2015-12-27 20:17 UT (309) Fraternitas UCAC4-595-031977
2015-12-29 03:11 UT (63) Ausonia TYC 2405-00057-1
2015-12-30 22:20 (618) Elfriede 2UCAC 37324429
2015-12-31 00:05 (457) Alleghenia TYC 0756-01871-1
2015-12-31 01:35 (131) Vala 2UCAC 41339305
2015-12-31 02:41 (457) Alleghenia TYC 0756-01840-1

2014-11-25:013 Skymning över Brunnsviken (Foto: Magnus Norden)

2014-11-25:013 Sundown at Brunnsviken by Magnus Norden

2011-12-10:011 Månförmörkelse (Foto: Magnus Norden)

2011-12-10:011 Lunar Eclipse by Magnus Norden