Alien (1979, USA, 1h 57m, regi: Ridley Scott, All Movie, Box Office Mojo, Meta Critic, Rotten Tomatoes, Wikipedia) är en scifi-skräckis av Ridley Scott. Den har fått en hel hoper sequels men den enda uppöljare jag gillar i franchisen är Aliens (1986, USA, 2h 17m, manus och regi: James Cameron). Kika gärna på trailer för Alien.
Wargames (1983, USA, 1h 54m, regi: John Badham, All Movie, Box Office Mojo, Kritiker, Meta Critic, Rotten Tomatoes, Wikipedia) är en relativt tidig hacker-rulle av John Badham. Som en tidig datornörd var rullen perfekt för mig när den gick upp i Sverige, och jag ser den med några års mellanrum fortfarande eftersom jag är nostalgisk för den. Kika gärna på dess trailer.
Trading Places (1983, USA, 1h 56m, regi: John Landis, All Movie, Box Office Mojo, Kritiker, Meta Critic, Rotten Tomatoes, Wikipedia) är en 80talskomedi av John Landis med Dan Aykroyd och Eddie Murphy. Den hade premiär när jag gick i högstadiet och jag tycker den har viss charm fortfarande – men i ärlighetens namn har den inte riktigt åldrats med behag. Men kika gärna på dess trailer.
An American Werewolf in London (1981, England, 1h 37m, manus och regi: John Landis, All Movie, Box Office Mojo, Kritiker, Meta Critic, Rotten Tomatoes, Wikipedia) är en skräck-komedi av John Landis. Den hade premiär medan jag gick i högstadiet och jag tycker fortfarande den har en viss charm. Se gärna dess trailer.
The Thing (1982, USA, 1h 49m, regi: John Carpenter, All Movie, Box Office Mojo, Kritiker, Meta Critic, Rotten Tomatoes, Wikipedia) är en scifiskräckis från 1982 av John Carpenter som baseras på en bok av John W Campbell. Jag gick i högstadiet när den här versionen kom så för mig är det en kultklassiker. Kika gärna på dess trailer.
Det finns två andra versioner av den här filmen, dels The Thing from Another World (1951, USA, 1h 27m, regi: Christian Nyby), och dels The THing (2011, USA, 1h 43m, regi: Matthijs van Heijningen). Den senare kan ses som en prequel, som å ena sidan har lite bättre effekter och filmteknik eftersom den gjordes 30 år senare, men å andra sidan känner jag inte att den bidrar med något nytt.
Blade Runner (1982, USA, 1h 57m, regi: Ridley Scott, All Movie, Box Office Mojo, Kritiker, Meta Critic, Rotten Tomatoes, Wikipedia) är en scifirulle av Ridley Scott, och den baseras på Do Androids Dream of Electric Sheep? av Philip K Dick. Jag tycker att den är riktigt nice, och har en bluray-box med fem (av dess minst sju) versioner. Snegla gärna på dess trailer.
Jag är vanligtvis tveksam till remakes/reboots/sequels så jag hade inga direkta förväntningar när det pratades som en uppföljare, men jag tycker att Blade Runner 2049 (2017, USA, 2h 44m, regi: Denis Villeneuve) inte blev så tokig ändå.
Deep Red (1975, Italien, 2h 07m, manus och regi: Dario Argento, All Movie, Kritiker, Meta Critic, Rotten Tomatoes, Wikipedia) är en italiensk sjutiotalsrulle av Dario Argento i genren giallo. Jag tycker att den är den snyggaste och tilltalande av hans rullar. Kika gärna på dess trailer.
Argento är även känd för Suspiria som fick en remake 2018.
Myndigheter är beroende av it-system för att kunna utföra sina uppdrag effektivt, men i vilket skick är dessa system?
Escape from New York (1981, USA, 1h 39m, manus och regi: John Carpenter, All Movie, Box Office Mojo, Kritiker, Meta Critic, Rotten Tomatoes, Wikipedia) är en actionrulle från 1981 av John Carpenter. Jag gillar den, för mig är den en nostalgi-klassiker (jag gick i högstadiet när den gick upp) och jag ser den med jämna mellanrum. Dessutom tycker jag att Lee van Cleef gör en rolig insats som polischefen. Kika gärna på dess trailer eller retrospective.
Det finns en sequel: Escape from L.A (1996, USA, 1h 41m, manus och regi: John Carpenter) men den tycker jag var extremt sunkig. Då tycker jag att Escape from New Jersey (2010, USA, 0h 45m, manus och regi: Chris R. Notarile) – som är en fanfilm/homage – förtjänar mer uppmärksamhet än den fått.
Det har ryktats till och från genom åren om en remake/reboot av filmen, men man får väl se om och isåfall när en sån blir av.
Kuriosa 1: Bron i slutet av filmen (som de flyr tillbaka över) finns i St Louis.
Kuriosa 2: Carpenters och Russels dåvarande fruar (Adrienne Barbeau och Season Hubley) hade varsin roll i filmen.
Kuriosa 3: Det finns en välkänd ’hemlig’ rån-scen som var tänkt att inleda filmen.
Rollercoaster (1977, USA, regi: James Goldstone, All Movie, Kritiker, Rotten Tomatoes, Wikipedia) är en rulle av James Goldstone. 70-talsvibbarna är ganska tydliga men jag tycker den är charmig nostalgi. Som en bonus uppträder Sparks som sig själva i filmen. Kika gärna på dess trailer.
På uppdrag av riksdagen har gräsrotsfinansiering / crowdfunding analyserats och i mars 2018 presenterades resultatet. Återstår att se vad nästa steg blir?
The Taking of Pelham One Two Three (1974, USA, 1h 44m, regi: Joseph Sargent, All Movie, Kritiker, Meta Critic, Rotten Tomatoes, Wikipedia) är en charmig rulle från 1974 baserad på en novell av Morton Freedgood. Det gjordes två remakes av den: The Taking of Pelham One Two Three (1998, USA, 1h 40m, regi: Felix Enríquez Alcala) och The Taking of Pelham 123 (2009, USA, 1h 46m, regi: Tony Scott). Kika gärna på dess trailer.
Blow-Up (1966, England, 1h 51m, manus och regi: Michelangelo Antonioni, All Movie, Kritiker, Meta Critic, Rotten Tomatoes, Wikipedia) är en av mina favoriter bland Antonionis rullar. Kika gärna på dess trailer. Jag tycker även att David Hemmings gör en skön insats som fotografen.
I viss mån kanske man kan se Blow Out (1981, USA, 1h 48m, manus och regi: Brian de Palma) som en remake, men officiellt finns ingen koppling. Släng gärna ett öga på From Blow-Up to Blow Out.
The Octagon (1980, USA, 1h 43m, manus: Leigh Chapman, regi: Eric Karson, All Movie, Box Office Mojo, Kritiker, Meta Critic, Rotten Tomatoes, Wikipedia) med Chuck Norris gick upp på bio i Sverige när jag gick i högstadiet. Att jag var i ’rätt’ ålder bidrar förmodligen till att jag fortfarande är lite nostalgisk till den rullen, och jag tycker även att Lee van Cleef och hans karaktär (McCarn) var charmig i rullen. Filmen kanske inte riktigt ’åldrats med värdighet’, den känns rätt tydligt som en 80talsrulle – men jag tycker fortfarande att den har sin charm. Kika gärna på dess trailer.
I våran BRF har utbudet av TV och bredband varit begränsat till det ComHem erbjuder via den koaxialkabel vi haft sedan länge. Vi håller precis på att få fiber via stadsnätet, och utbudet kommer att bli större (även om det finns ett default-erbjudande).
Återigen blir jag påmind om det som jag har tyckt sedan 1990-talet: ’kanal-paketen’ som finns att välja på känns för stora, och framförallt som att de är irrelevanta för de flesta. År 2020 är ju inte nödvändigtvis konceptet med ’kanal’ ens relevant: jag utgår från att de flesta streamar just det innehåll man vill när det passar in i ens eget schema. Rimligtvis har alla olika preferenser både när det gäller eventuella serier, genrer och typ av content man är intresserad av. Vissa gillar sport/idrott, andra gillar musik, hollywoodfilmer vs indiefilm, dokumentärer, historia och allsköns annat.
Idag använder jag primärt SVTPlay, Netflix och Amazon Prime men är ointresserad av majoriteten av dess content. Jag skulle önska att jag med den teknologi som finns idag skulle kunna cherrypicka och se det när det passar mig. Bronto-paket från innehålls-leverantörerna med en zillion kanaler som är ointressanta för de flesta känns förlegat och obsolet.
Naturligtvis är det så att infrastruktur för streaming kostar pengar, likaså produktion av content – men jag som kund vore mer intresserad av flera ’content-brokers’ och fler innehålls-skapare så alla kunde få tillgång till just det man själv är intresserad av. På det sättet skulle kanske både ’stora’ typer av content liksom ’smalare’ kunna nå ut till en större marknad.
| 2020-05-15 | Spring Boot 2.3.0 |
| 2020-05-12 | Bootstrap 4.5.0 |
| 2020-05-07 | Spring Boot 2.2.7 |
| 2020-05-07 | Spring Boot 2.1.14 |
| 2020-05-05 | Node JS 14.2.0 |
| 2020-05-05 | Gradle 6.4.0 |
| 2020-04-23 | Dart Sass 1.26.5 |
| 2020-04-23 | Scala 2.13.2 |
| 2020-04-22 | Tiny MCE 5.2.2 |
| 2020-04-21 | WebPack JS 4.43.0 |
| 2020-04-20 | Preact js 10.4.1 |
| 2020-04-14 | Java 14.0.1 |
| 2020-04-14 | Java 11.0.7 |
| 2020-04-14 | Java 8 Update 251 |
| 2020-04-10 | jQuery 3.5.0 |
| 2020-04-07 | Groovy 3.0.3 |
| 2020-04-07 | Groovy 2.5.11 |
| 2020-04-03 | Grails 4.0.3 |
| 2020-03-23 | Font Awesome 5.13.0 |
| 2020-03-19 | React 16.13.1 |
| 2020-03-16 | Leiningen 2.9.3 |
| 2020-03-09 | Yarn pkg 1.22.4 |
| 2020-03-04 | Netbeans 11.3 |
| 2020-02-29 | Groovy 2.4.19 |
| 2020-02-01 | Play Framework 2.8.1 |
| 2020-01-14 | Java 13.0.2 |
| 2019-11-25 | Maven 3.6.3 |
| 2019-10-15 | Grails 3.3.11 |
| 2019-08-06 | Spring Boot 1.5.22 |
| 2019-07-16 | Java 12.0.2 |
| 2019-06-06 | Clojure 1.10.1 |
| 2019-04-03 | Spring Boot 2.0.9 |
| 2019-02-13 | Bootstrap 3.4.1 |
| 2018-10-29 | Thymeleaf 3.0.11 |
| 2018-07-17 | Java 10.0.2 |
| 2018-01-16 | Java 9 Update 4 |
| 2016-09-14 | jQuery UI 1.12.1 |
| 2016-05-20 | jQuery 1.12.4 och jQuery 2.2.4 |
I samband med Stockholm Filmfestival 2012 såg jag Safety Not Guaranteed (2012, USA, 1h 26m, manus: Derek Connolly, regi: Colin Trevorrow, All Movie, Box Office Mojo, Kritiker, Meta Critic, Rotten Tomatoes, Wikipedia, Trailer) som är en dramakomedi av Colin Trevorrow. Eventuellt kan man räkna rullen till Mumblecore (bröderna Duplass / bröderna Duplass). Jag tycker att det är en väldigt trivsam Indiefilm och tycker att den förtjänar all uppmärksamhet den kan få.