Storyns protagonist är en leprechaun som är lite av en särling inom sitt eget folk, kanske för att hans mamma var en brownie. Det ryktas om att en av hans förfäder var en gotländsk byse som redan under hansatiden hade smugit ombord på en kogg till England. Miljön för historien är det viktorianska England, med doft av steampunk i mitten av 1850-talet. Låt oss kalla honom Seamus O’Malley, bara för att vi kan.
Seamus är tekniskt begåvad och har full koll på aktuell teknik som hydraulik, pneumatik och textilindustrins jacquardvävstolar med deras hålkort.
Hans syster Honora (’Nora’) O’Malley är fantastiskt duktig på matematik och logik. Tillsammans noterar syskonen att Charles Babbage försöker bygga den analytiska maskinen som är utformad för det decimala talsystemet (bas 10), samtidigt som George Boole gör banbrytande arbeten kring satslogik och ”algebraifierar” denna. Men vetenskapsmännen tycks inte inse potentialen i att kombinera sina idéer.
Syskonen O’Malley inser att den mekanik som finns tillgänglig under 1850-talet inte är i närheten av den precision som en decimal beräkningsmaskin kräver, men att det binära systemet (bas 2) däremot borde ligga inom räckhåll. Med hjälp av gas, vätska eller ånga kan man låta ett flöde symbolisera sant (1) medan ett uteblivet flöde symboliserar falskt (0). På så sätt kan de implementera logiska grindar för AND, OR och NOT, och bygga en maskin som klarar addition av två 16-bitarstal. Styr man sedan detta med hålkort, får man en högst kompetent beräkningsmaskin.
Eftersom den elektriska telegrafen uppfanns av Morse redan i mitten av 1830-talet, inser de att man kan skicka information mellan den här typen av maskiner på olika platser på de brittiska öarna. Syskonparet bygger ett eget nätverk av maskiner som Nora programmerar, vilket de använder för att driva sin egen affärsverksamhet i smyg.
Eftersom syskonen är djupt samhällsengagerade och har irländskt påbrå, ser de med oblida ögon på det hårda brittiska klassamhället, kronans imperiefasoner och det skoningslösa förtrycket av Irland. De bestämmer sig därför för att under några år ”jinxa” adeln och rikets representanter med hjälp av sina maskiner. Så småningom säljer de dock idén till Royal Society – men med det absoluta kravet att staten måste starta program för att ge de fattigaste barnen mat och se till att de får lära sig läsa.
Steget mot det elektriska och USA?
För att England inte skulle bli ensamt om tekniken, delade Seamus och Nora långt senare med sig av tillräckligt tydliga ledtrådar till Charles Sanders Peirce. Han insåg mycket riktigt att logiska grindar kunde implementeras med reläer, något han beskrev i ett brev till sin student Allan Marquand 1886 och senare vidareutvecklade i uppsatsen ’Logical Machines’. Av olika anledningar glömdes dock idén bort i ungefär 50 år (som tårar i regnet?) tills Claude Shannon publicerade en artikel med nästan exakt samma tankar 1937.
Jag brukar få diverse idéer mellan varven om saker som skulle kunna bli en novell, film, Netflix-serie eller brädspel/strategispel/datorspel, men påbörjar inte alla.
Och i Millennium (1989, USA, 1h 48m, manus: John Varley, regi: Michael Anderson, MetaCritic, Rotten Tomatoes, Wikipedia) har de rätt intressanta tankar om kausalitet, och omfattningen av historiska förändringar. Om man till exempel åker tillbaka till början av 1920-talet och hämtar en hink vatten från Atlanten så får det förmodligen inte särskilt stora effekter på hur framtiden utvecklas, men ifall man istället skulle mörda Hitler i början av 1920-talet skulle förmodligen den historiska utvecklingen se annorlunda ut.
I filmen Predestination (2014, USA, 1h 37m av bröderna Spierig baserad på en novell av Robert A. Heinlein) finns ytterligare en premiss kring tidens gång.
I serien Fringe (2008-2013, av Abrams, Kurtzman och Orci) förekommer ’Observers’ och i filmen The Adjustment Bureau (2011, USA, 1h 46m, regi: George Nolfi, baserad på en novell av Philip K. Dick, rotten tomatoes) förekommer det ’justerare’ men båda dessa grupper har ett annat syfte och ton än våra protagonister.
Kort sagt finns det rätt många filmer, noveller och serier kring tidsresande där reglerna och upplägget varierar.
2: Filosofi
Ifall man är intresserad av metafysik (SEP) och ontologi (SEP) kan man fundera på vad tid är och hur vi kan veta något om den. Finns tiden? Finns ”historien”? Finns ”framtiden”? Eller är det bara ”nu” som finns? Finns ”kausalitet” och vad är det i så fall? Och hur kan vi veta något om kausalitet? Finns någon relation mellan tid och kausalitet? Och vilka egenskaper har den relationen i så fall? Några idéer inom filosofin kallas presentism, eternalism, A-teori och B-teori och endurantism. Inom modal logik kan man uttrycka saker om tid med temporal logik (SEP). Och hur förhåller sig idéer som determinism och fri vilja till varandra?
3: Fysik
Inom fysiken skulle man kunna fundera på om det ”gamla” synsättet är enklast att tänka på: tiden är en linje och rummet är tredimensionellt och de är oberoende. Eller är det snarare som i den idé som presenteras inom Einsteins speciella relativitetsteori (Minkowski), där tiden och rummet hänger ihop i en 3 + 1-dimensionell struktur? Eller är den till och med krökt? Eller är till och med Gödel-metriken bäst lämpad för att beskriva vissa lösningar hos Einsteins fältekvationer? Inom science fiction nämns ibland begrepp som maskhål och takyoner.
Är tiden enkelriktad? Eller dubbelriktad som vissa andra fenomen inom fysiken? Säger förändring av entropi något om varför tiden tycks vara enkelriktad?
Inom kvantmekaniken används ibland begreppet Heisenbergs osäkerhetsrelation. Skulle man kunna tänka sig någon liknande typ av osäkerhetsrelation mellan tiden och förändringshastigheten hos ett system? Aleksandr Lyapunov och Henri Poincaré gjorde matematiska arbeten kring instabila system, och senare även Edward Lorenz. Begreppet fjärilseffekten brukar användas för att beskriva system som är känsliga för begynnelsevillkor.
4: Protagonister
Namnen Ask och Embla känns passande för historiens två protagonister. De har inga verktyg för att resa i tiden, har inte eviga liv och inga övernaturliga förmågor. Men jag tänker mig att de har en livslängd som är betydligt längre än vanliga människors (en handfull sekel).
Deras främsta drivkrafter är empati och nyfikenhet, och deras inställning till mänskligheten är lite som den som föräldrar har till sina barn: de vill att de ska ha det så bra som möjligt, men samtidigt vill de inte bara ’fixa allt’ utan barnen behöver få skrapa sina knän ibland för att lära sig.
5: Modus operandi / Tillvägagångssätt
För att dölja sina onaturligt långa liv och gå under radarn anammar de nya identiteter med jämna mellanrum genom åren, exempelvis Gregor Mendel och Henrietta Swan Leavitt.
Eftersom jag själv är systemutvecklare tänker jag att de inte gillar vattenfallsmodellen utan föredrar att arbeta agilt, att göra avgränsade förändringar, utvärdera resultatet och planera igen.
Deras styrka är att de har en stark intuition kring hur samhället eller vetenskapen är på väg att förändras för tillfället. Beroende på hur turbulent den aktuella tiden är så kan de ’se’ olika långt när det gäller vilka konsekvenser olika alternativ kan få. Man kan se det som en form av temporal osäkerhetsrelation, inte helt olik Heisenbergs osäkerhetsrelation inom kvantmekanik.
Ibland är volatiliteten i systemet för hög för att kunna se eller förutspå speciellt säkert, som till exempel inför världskrigen som därmed inte kunde förhindras oavsett hur goda intentioner våra protagonister har.
6: Release Notes från Historien
De såg till att Alexander Fleming hittade sitt mögel och drog rätt slutsatser för att kunna lägga grunden till antibiotika. De uppmuntrade även Évariste Galois att dokumentera sina tankar kring algebra kvällen innan duellen. 1854 i London fick John Snow en diskret knuff för att ringa in kolera.
I det viktorianska England var pneumatik och hydraulik välkända teknologier, och inom textilindustrin fanns spinnfabriker som i viss mån styrdes av hålkort. Under den eran arbetade Charles Babbage med att försöka bygga maskiner med talbasen tio, medan George Boole presenterade sina arbeten relaterade till satslogik. Man kan tycka att någon borde ha insett att dåtidens teknologi lämpade sig mycket bättre för talbasen två snarare än tio. Dessutom skulle man kunna implementera AND, OR och NOT med hydraulik eller pneumatik (där flöde kan vara 1 eller true, medan avsaknad av flöde kan vara 0 eller false – och det vore relativt enkelt att addera 4-bitarstal med den här teknologin). Efter det kan man bli inspirerad att styra flödet med hålkort.
Ask och Embla hade sina skäl att anse att det viktorianska England inte var redo för binära datorer än. 1886 skickade Charles Sanders Peirce ett brev till Allan Marquand med idén att man kan implementera binär logik med reläer. Även här såg Ask och Embla till att brevet och idén glömdes bort (those ideas will be lost in time, like tears in rain?) i 50 år tills 1937 när Claude Shannon oberoende återupptäckte nästan exakt samma tanke och presenterade den i en artikel.
Ask och Embla passade på att fixa så att den tyska administrationen inte blev tillräckligt intresserad av Konrad Zuses arbeten med reläbaserade datorer i Berlin, och därmed blev de allierade de första med digitala maskiner. Och de fördröjde det tyska atomprogrammet tillräckligt länge så att Manhattanprojektet hann före.
Sommaren 1940 knäckte matematikern Arne Beurling krypteringen från den tyska G-skrivaren på bara två veckor. Han var en väldigt kompetent matematiker, men fick en knuff i rätt riktning för att kunna hantera det materialet på den tiden, för att ge Sverige ett informationsövertag och göra det möjligt att förbli en neutral buffertzon. Även teamet i Bletchley Park får vissa typer av knuffar för att tolka den information de får – och både engelsmännen och svenskarna drar nytta av att tyskarnas operatörer ibland slarvar – vilket naturligtvis är en knuff också.
Efter andra världskriget hade England och USA kunnat få monopol på datorer, så efter en viss knuff byggde Sverige Bark och Besk på 1950-talet.
Ibland uppstår oförutsedda utmaningar. Fritz Haber var en tysk kemist som fick en knuff i rätt riktning för att uppfinna Haber-Bosch-metoden. Det innebar visserligen att mänskligheten kunde producera konstgödsel som mättade miljoner, men under första världskriget blev han även den kemiska krigföringens fader.
Det sägs att Alfred Nobel menade att hans sprängmedel skulle avskräcka människor från att kriga, Fritz Haber menade att kemiska stridsmedel skulle avskräcka från krig och Robert Oppenheimer att atombomben skulle avskräcka. För Ask och Embla finns ofta den typen av farhåga – med viss typ av kunskap eller teknologi finns risk för otrevliga tillämpningar. Mediciner har potential att bota människor medan samma kunskap kan användas för biologisk krigföring.
Jag är agnostisk när det gäller programmeringsspråk och paradigm (även om jag har vissa åsikter precis som de flesta andra) och brukar fundera på olika projekt för att testa språk eller verktyg. Jag börjar precis att kolla på Kotlin (kotlin enligt wikipedia) och tänker att det finns öppna API:er och öppna data att göra testskott kring.
Jag har till vardags erfarenhet av gradle och eftersom jag genomför det här projektet sommaren 2026 känns det rimligt att bygga med versioner som är aktuella idag, vilket innebär gradle 9.6x, java 25 och kotlin 2.3. x.
Initialt tänker jag börja med en konsol-applikation med ett enkelt tui/cli. Jag har ett par uppsättningar data som jag är intresserad av så jag tänkte lägga till en ServiceClass för respektive källa och lägga till enkla menyval för att testa. Jag själv använder Linux och Windows, så vid någon tidpunkt lägger jag kanske till något mer utökat användargränssnitt. Även om jag initialt bara tror mig behöva en viss del av svaren jag får via HTTP parsar jag nog ut det mesta för eventuella framtida bruk. Jag har en liten enkel implementation av settings där jag sparar vissa saker i filen ’settings.json’ – ifall man vill porta till smartphones behöver man hantera det. Några av nedanstående datakällor kan dra nytta av att känna till användarens position (till exempel för väder och vilka flygplan man kan se) så därför sparar jag en defaultposition. För vissa http-requests är det artigt att skicka med userAgent så det borde jag göra konfigurerbart så att någon som eventuellt forkar koden inte ’kör som jag’.
Eftersom jag tänker lägga upp koden på github under BSD 3 licens så kan hugade spekulanter porta till Mac eller annat. Ifall man skulle vilja porta till Android eller Iphone finns saker att justera. Källkoden finns på open-data-scavenger-kt.
1: Open Street Map
Via openstreetmap kan man skaffa koordinater på jordens yta från platsens namn. Via ett enkelt HTTP-request får man json som man kan tolka. Man får namn, longitud och latitud och en del annat, och jag låter användaren efterfråga ett eller fler som kan användas som input för exempelvis smhi. Jag låter GeocodingService göra den relevanta funktionaliteten.
2: Open Sky Network
Via opensky-network kan man se vilka flygplan som finns inom området kring en koordinat, så i mitt request begär jag en rektangel kring användarens valda position. Jag presenterar en lista som jag kompletterar med en länk till globe.adsbexchange.com där man kan se mer om flighten. Min kod för den relevanta funktionaliteten finns i FlightService.
En aha-upplevelse: Under utvecklingen dök ett märkligt fenomen upp. Ett Norwegian-plan som stod helt stilla på Arlanda rapporterade en höjd på 15 meter. Hur kan ett parkerat flygplan sväva 15 meter upp i luften med noll i hastighet?
Svaret visade sig ligga i hur flygplan mäter höjd. ADS-B-transpondrar sänder ut en barometrisk höjd baserad på ett internationellt standardtryck (1013,25 hPa) för att plan i luften ska kunna separeras säkert. Men Arlanda ligger 42 meter över havet. Genom att ta hänsyn till det lokala meteorologiska högtrycket (hämtat via SMHI:s API) och räkna baklänges med tryckskillnaden (där 1 hPa motsvarar cirka 8,32 meter), landade kalkylen exakt på de 15 metrarna. Mysteriet var löst: planet stod stadigt på asfalten, men barometern reagerade på dagens vackra högtrycksväder.
3: SMHI och väderprognos
Via SMHI kan man se en prognos för en given postion. Jag hämtar data för de närmaste 120 timmarna och hanterar relevant funktionalitet i WeatherService. Dels visar jag upp de närmaste timmarnas prognos, och dels kollar jag på vissa attribut för att avgöra vilka tidpunkter som är bäst för att titta på himlen.
4: Deep Space Network
Via Nasas Deep Space Network kan man få en ögonblicksbild av vilka rymdsonder som kommunicerar med jorden för tillfället. DeepSpaceNetworkService innehåller funktionalitet. Mitt första intryck var att den xml som de presenterar var lite otydlig och bloated och upprepade sig, men efter att ha kollat på den ett tag fick jag en förnyad respekt. Den är tillräckligt uttrycksfull för att kunna informera om relevanta fall. Jag blev sugen att presentera informationen jag hämtar på ett lite mer intressant sätt än jag först tänkte – men hittills slänger jag bara ut det relativt rått.
5: Magnetism och Kosmisk strålning
I allmänhet när man pratar om nordpolen så menar man den geografiska (som definitionsmässigt ligger på nordpolen, med andra ord en plats på Arktis). Men eftersom jag är intresserad av rymdväder och eventuellt norrsken så behöver man tänka även på den magnetiska nordpolen och den har jag vetat sedan länge att den är skild från den geografiska. Jag har lite vagt tänkt att ’den ligger i närheten av Grönland’. Men när jag började nysta i saken insåg jag att det finns två begrepp att tänka på i det här sammanhanget: dels den magnetiska nordpolen (dip pole, position ca 86° N och 150° E enligt NOAA/NEI) och dels geomagnetiska polen (dipole model, position ca 80.5° N och 72.5° W enligt WDC). Det visar sig att den första rör sig snabbare än den andra, och att det för norrsken är den andra som är intressant. Det går att hitta position för båda dessa, men för den som är relevant kan man betrakta som ’nästan konstant’. Dess positioner publiceras ungefär vart femte år.
Kp-index är ett genomsnittligt värde över tre timmar hos ett antal mätstationer på jorden som indikerar egenskaper hos jordens magnetfält och kan bland annat ses som en indikation när chansen till norrsken ökar. Kp-index är ett logaritmiskt mått medan running alpha är linjärt. Och antalet mätstationer kan variera. Din position i förhållande till den geomagnetiska polen avgör vid vilken gräns hos Kp-index dina chanser för norrsken är relevant.
Det finns några sonder som ligger vid Lagrangepunkt 1 (som till exempel ACE och DSCOVR) ca 1 500 000 km från jorden i riktning mot solen och mäter solväder. Den informationen finns också tillgänglig publikt och presenteras minutvis. Av den informationen är det tre egenskaper som är mest intressanta för eventuellt norrsken: Bz (nT i nordsydlig riktning) och den behöver vara negativ (riktad söderut) för att vara intressant, hastighet i riktning mot jorden (som behöver vara minst 400km/h för att av intresse) och partikeldensitet (behöver vara minst 4 partiklar per kubikcentimeter).
För att vara tydlig: Ifall Bz inte är sydlig är inte de andra lika intressanta! Man skulle kunna ha ett Kp-index som verkar lockande men en nordlig Bz.
6: Inspiration
Ifall man tycker att rymdväder är intressant kan man kolla på spaceweather.com.
