Vinst eller inte?

Frågan om ‘vinst i välfärd’ dyker upp till och från, ibland kompletterat med begrepp som ‘skatteparadis’, ‘riskkapital’, ‘Jersey’ och ‘Guernsey’. Men i mitt tycke tenderar frågeställaren ofta att överförenkla eller att inte vara helt intellektuellt ärlig och framförallt fastna i ideologisk retorik istället för att bedömma effekter, konsekvenser och kostnader.

Förespråkare verkar vara inne på ‘fria marknaden fixar allt’ och ‘mer valfrihet är bättre än mindre valfrihet’, medan motståndarna verkar vara inne på att ‘vinst är dåligt’ eller att ‘medborgarnas skattepengar försvinner till Jersey eller Guernsey utan att leverera välfärd’.

Enligt min syn på ämnet är den viktigaste frågan hur vi säkerställer att vi får så mycket välfärd som möjligt för våra skattepengar med en så god kvalitet som möjligt. Tre poänger som jag tycker man ska ha i minnet är (även om man beroende på politisk hemvist kan göra antaganden i den ena eller andra riktningen eller hävda att det skulle finnas några ‘självklarheter’):

  • Det finns ingen garanti att ickeprivata alternativ alltid är billigare än privata alternativ
  • Det finns ingen garanti att ickeprivata alternativ alltid har högre kvalitet än privata alternativ
  • Det finns ingen garanti att ickeprivata alternativ alltid ger fler arbetstillfällen än privata alternativ

Ifall ett privat alternativ levererar den överenskomna mängden välfärd med den överenskomna nivån av kvalitet till det pris man kommit överens om så tycker jag att eventuell vinstmarginal är irrelevant. Ickeprivata alternativ kan vara dyra, ha lägre kvalitet än man önskar och ha för hög andel administration.

När det gäller uttag av vinster i skatteparadis kanske vissa förespråkare tycker att ‘det spelar väl ingen roll’. Jag personligen skulle önska att så stor andel som möjligt tas ut i Sverige och därmed genererar nytta i den Svenska samhällsekonomin. Samtidigt känner jag inte till att det finns några säkra siffror på hur stor andel av de aktuella skattepengarna som faktiskt hamnar där, och det tror jag ingen annan vet heller (även om motståndarna vill påskina att ‘det mesta’ hamnar på Jersey eller liknande plats).

2017-02-22:003 Frescati av Magnus Norden
2017-02-22:010 Frescati av Magnus Norden

2017 Februari JVM

2017-02-09 Grails 3.2.6
2017-01-30 Spring Boot 1.5.1
2017-01-22 Play Framework 2.5.12
2017-01-19 Grails 3.1.15
2017-01-17 Java 8 Update 121
2017-01-10 Groovy 2.4.8
2017-01-03 Gradle 3.3
2016-12-22 Angular 1.6.1
2016-12-20 Angular 2.4.0
2016-12-05 Scala 2.12.1
2016-09-22 jQuery 3.1.1
2016-09-22 Leiningen 2.7.1
2016-07-25 Bootstrap 3.3.7
2016-05-20 jQuery 1.12.4 och jQuery 2.2.4
2016-03-28 Sass 3.4.22
2016-03-12 Frege 3.24
2016-01-19 Clojure 1.8.0
2015-11-11 Maven 3.3.9
2015-04-16 Java 7 Update 80
2015-02-15:029 java by magnus norden
2015-02-15:030 java by magnus norden

2017-02-04 A New Beginning

Lördagen 4 februari var det dags för årets första Trekdag i Skarpnäcks Kulturhus, dessutom med en splitter ny styrelse på plats i Stockholm Trekkers. Dagens tema var lämpligt nog ‘A New Beginning’. För den intresserade finns även StarTrek-info på Star Trek DB.

Serie Episod Namn
Serie Episod Namn
TOS S01E03 Where No Man Has Gone Before
TAS S01E01 Beyond the Farthest Star
TNG S01E01 The Encounter at Farpoint
DS9 S01E01 Emissary
VOY S01E01 Caretaker
ENT S01E01 Broken Bow
2017-02-04:003 Trekdag i Skarpnack Kulturhus
2017-02-04:005 Trekdag i Skarpnack Kulturhus
2017-02-04:006 Trekdag i Skarpnack Kulturhus

2017 Februari Astronomisk Kalender

Månens faser under Februari

  • 2017-01-28: Nymåne
  • 2017-02-04: Växande halvmåne
  • 2017-02-06: Månen närmast jorden (368800 km)
  • 2017-02-11: Fullmåne
  • 2017-02-18: Avtagande halvmåne
  • 2017-02-22: Månen längst från jorden (404400 km)
  • 2017-02-26: Nymåne
  • 2017-03-03: Månen närmast jorden (369000 km)
  • 2017-03-05: Växande halvmåne

Kvällshimlen under Februari

  • 2017-02-01: Månen 2° söder om Mars
  • 2017-02-05: Månen 10° söder om Pleiaderna
  • 2017-02-05: Månen 0.5° söder om Aldebaran
  • 2017-02-09: Månen 10° söder om Pollux
  • 2017-02-11: Månen 1° söder om Regulus
  • 2017-02-15: Månen 6° norr om Spica
  • 2017-02-15: Månen 3° norr om Jupiter
  • 2017-02-17: Jupiter längst bort från solen
  • 2017-02-17: Venus lyser klarast
  • 2017-02-19: Månen 10° norr om Antares
  • 2017-02-20: (15) Eunomia i opposition
  • 2017-02-21: Månen 4° norr om Saturnus
  • 2017-02-23: Jupiter 4° norr om Spica
  • 2017-02-27: Mars 0.5° norr om Uranus
  • 2017-02-28: Månen 10° söder om Venus

Rymdfartshistoria under Februari

2011-12-10:011 Månförmörkelse (Foto: Magnus Norden)

2011-12-10:011 Lunar Eclipse by Magnus Norden

2014-11-25:013 Skymning över Brunnsviken (Foto: Magnus Norden)

2014-11-25:013 Sundown at Brunnsviken by Magnus Norden

2017 Januari JVM

2017-01-12 Angular 1.5.11
2017-01-10 Groovy 2.4.8
2017-01-03 Gradle 3.3
2016-12-23 Spring Boot 1.4.3
2016-12-22 Angular 1.6.1
2016-12-21 Grails 3.2.4
2016-12-05 Scala 2.12.1
2016-11-17 Play Framework 2.5.10
2016-11-10 Grails 3.1.14
2016-10-18 Java 8 Update 112
2016-10-11 Angular 1.4.14
2016-09-22 jQuery 3.1.1
2016-09-22 Leiningen 2.7.1
2016-07-25 Bootstrap 3.3.7
2016-05-20 jQuery 1.12.4 och jQuery 2.2.4
2016-03-28 Sass 3.4.22
2016-03-12 Frege 3.24
2016-01-19 Clojure 1.8.0
2015-11-11 Maven 3.3.9
2015-04-16 Java 7 Update 80
2015-02-15:029 java by magnus norden
2015-02-15:030 java by magnus norden

2017 Januari Astronomisk Kalender

Månens faser under Januari

  • 2016-12-29: Nymåne
  • 2017-01-05: Växande halvmåne
  • 2017-01-10: Månen närmast jorden (363200 km)
  • 2017-01-12: Fullmåne
  • 2017-01-19: Avtagande halvmåne
  • 2017-01-22: Månen längst från jorden (404900 km)
  • 2017-01-28: Nymåne
  • 2017-02-04: Växande halvmåne
  • 2017-02-06: Månen närmast jorden (368800 km)

Kvällshimlen under Januari

  • 2017-01-01: Mars 0.1° söder om Neptunus
  • 2017-01-02: Månen 1.9° norr om Venus
  • 2017-01-03: Månen 0.2° norr om Mars
  • 2017-01-03: Kvadrantiderna i maximum
  • 2017-01-04: Solen närmast, 0.983 astronomiska enheter
  • 2017-01-08: Månen 9° söder om Pleiaderna (Alcyone)
  • 2017-01-09: Månen 0.5° norr om Aldebaran
  • 2017-01-12: Månen 10° söder om Pollux
  • 2017-01-13: Venus 0.5° norr om Neptunus
  • 2017-01-15: Månen 0.8° söder om Regulus
  • 2017-01-18: (4) Vesta i opposition
  • 2017-01-19: Månen 3° norr om Jupiter
  • 2017-01-19: Månen 6° norr om Spica
  • 2017-01-20: Jupiter 4° norr om Spica
  • 2017-01-23: Månen 10° norr om Antares
  • 2017-01-24: Månen 4° norr om Saturnus
  • 2017-01-26: Månen 4° norr om Merkurius
  • 2017-01-31: Månen 4° söder om Venus

Rymdfartshistoria under Januari

Aktiviteter under Januari

2011-12-10:011 Månförmörkelse (Foto: Magnus Norden)

2011-12-10:011 Lunar Eclipse by Magnus Norden

2014-11-25:013 Skymning över Brunnsviken (Foto: Magnus Norden)

2014-11-25:013 Sundown at Brunnsviken by Magnus Norden

2016 December JVM

2016-12-07 Angular 1.6.0
2016-12-05 Scala 2.12.1
2016-11-24 Angular 1.5.9
2016-11-22 Gradle 3.2.1
2016-11-17 Play Framework 2.5.10
2016-11-10 Grails 3.2.3
2016-11-10 Grails 3.1.14
2016-11-08 Spring Boot 1.4.2
2016-10-18 Java 8 Update 112
2016-10-11 Angular 1.4.14
2016-10-11 Angular 1.2.32
2016-09-22 jQuery 3.1.1
2016-09-22 Leiningen 2.7.1
2016-07-25 Bootstrap 3.3.7
2016-06-07 Groovy 2.4.7
2016-05-20 jQuery 1.12.4 och jQuery 2.2.4
2016-03-28 Sass 3.4.22
2016-03-12 Frege 3.24
2016-01-19 Clojure 1.8.0
2015-11-11 Maven 3.3.9
2015-04-16 Java 7 Update 80
2015-02-15:029 java by magnus norden
2015-02-15:030 java by magnus norden

2016 December Astronomisk Kalender

Månens faser under December

  • 2016-11-27: Månen längst från jorden (406600 km)
  • 2016-11-29: Nymåne
  • 2016-12-07: Växande halvmåne
  • 2016-12-13: Månen närmast jorden (358500 km)
  • 2016-12-14: Fullmåne
  • 2016-12-21: Avtagande halvmåne
  • 2016-12-25: Månen längst från jorden (405900 km)
  • 2016-12-29: Nymåne

Kvällshimlen under December

  • 2016-12-01: Månen 7° norr om Merkurius
  • 2016-12-03: Månen 6° norr om Venus
  • 2016-12-05: Månen 3° norr om Mars
  • 2016-12-12: Månen 9° söder om Pleiaderna (Alcyone)
  • 2016-12-13: Månen 1° norr om Aldebaran
  • 2016-12-13: Geminiderna i maximum
  • 2016-12-16: Månen 10° söder om Pollux
  • 2016-12-18: Månen 1° söder om Regulus
  • 2016-12-21: Vintersolstånd
  • 2016-12-22: Månen 2° norr om Jupiter
  • 2016-12-22: Månen 6° norr om Spica
  • 2016-12-22: Ursiderna i maximum
  • 2016-12-26: Månen 10° norr om Antares
  • 2016-12-27: Månen 4° norr om Saturnus

Rymdfartshistoria under December

2011-12-10:011 Månförmörkelse (Foto: Magnus Norden)

2011-12-10:011 Lunar Eclipse by Magnus Norden

2014-11-25:013 Skymning över Brunnsviken (Foto: Magnus Norden)

2014-11-25:013 Sundown at Brunnsviken by Magnus Norden

2016 November JVM

2016-11-14 Gradle 3.2
2016-11-10 Grails 3.2.3
2016-11-10 Grails 3.1.14
2016-11-08 Spring Boot 1.4.2
2016-11-03 Scala 2.12
2016-10-18 Java 8 Update 112
2016-10-11 Angular 1.4.14
2016-10-11 Angular 1.2.32
2016-10-08 Play Framework 2.5.9
2016-09-22 jQuery 3.1.1
2016-09-22 Leiningen 2.7.1
2016-07-25 Bootstrap 3.3.7
2016-07-22 Angular 1.5.8
2016-06-07 Groovy 2.4.7
2016-05-20 jQuery 1.12.4 och jQuery 2.2.4
2016-03-28 Sass 3.4.22
2016-03-12 Frege 3.24
2016-01-19 Clojure 1.8.0
2015-11-11 Maven 3.3.9
2015-04-16 Java 7 Update 80
2015-02-15:029 java by magnus norden
2015-02-15:030 java by magnus norden

Vinst i Välfärd?

Med jämna mellanrum dyker frågeställningar om ‘vinst i välfärd’ upp, ibland kompletterat med begrepp som ‘skatteparadis’, ‘riskkapital’, ‘Jersey’ och ‘Guernsey’. Men i mitt tycke tenderar frågeställaren ofta att överförenkla eller att inte vara helt intellektuellt ärlig.

Rent filosofiskt är det upp till var och en ifall man vill ha ‘mer planekonomi än när Sovjetunionen var på sin höjdpunkt’ eller ‘marknadsekonomi i så hög utsträckning att Usa framstår som vänster’. Min gissning är att de flesta i Sverige väljer någonting mellan de extrempunkterna, och tycker att skattefinasierad välfärd är ett sympatiskt system. Beroende på vilken politisk hemvist man har kan man ha olika åsikter om exakt vilka saker som borde ingå i välfärd och i vilken utsträckning det ska finnas valfrihet eller ifall alla potentiella brukare förväntas vara exakt likadana och har exakt samma behov, och ifall ett eller flera alternativ ska erbjudas till respektive grupp.

Följande två frågor bör enligt min syn på saken adresseras tidigt i diskussionen:

  1. Hur definierar vi vad som är kvalitet inom välfärden? Vart går gränsen mellan ‘acceptabel kvalitet’ och ‘för låg kvalitet’? Är det intressant att definiera begreppet ‘högre kvalitet än kravspecen’ i den här kontexten?
  2. Hur definierar vi vad som är ‘acceptabel kostnad’ inom välfärden? Vart går gränsen mellan ‘acceptabel kostnad’ och ‘för hög kostnad’? Är det intressant definiera begreppet ‘effektivare än kravspecen’ i den här kontexten?

Beroende på vilken politisk hemvist man har tror jag att man har lätt att göra vissa antaganden / dra vissa slutsatser som inte nödvändigtvis behöver stämma:

  • ”Det är självklart att privata alternativ alltid är dyrare och/eller har sämre kvalitet än motsvarande inom kommun, landsting eller stat”
  • ”Det är självklart att verksamheter inom kommun, landsting eller stat inte effektiviseras i den utsträckning som de skulle kunna, och mäts ekonomiskt på fel sätt”
Oavsett om en välfärdsleverantör är privat eller i regi inom kommun, landsting eller stat borde önskemålet från oss skattebetalare vara ‘acceptabel kvalitet (eller bättre) för en acceptabel kostnad (eller billigare)’. Dessutom borde vi som samhälle se till att vi har så bra sätt som möjligt att mäta kvalitet och kostnad för välfärden, och ha väldefinierade styrmetoder för när kostnader blir för höga eller kvalitet för låg.

Som ett tanke-experiment kan ni tänka er följande: Företag A och kommunal organisation B levererar samma välfärdstjänst till varsin medelstor kommun och båda kostar 10 miljoner per år. Enligt kommunalråden är kostnad och kvalitet acceptabel hos både A och B.

  • Enligt ledningen hos företag A går uppdraget med en skaplig vinst, så viss återinvestering sker och en ansenlig del går till ägare och investerare.
  • Enligt kommunen så är kvalitet hos B acceptabel, och kostnaden är ‘som den brukar’ även om man anser att det finns utrymme för effektiviseringar.

Tycker du att den ena utsagan känns mer positiv / negativ än den andra? Och varför tycker du isåfall det?

Bara kostnader?

När det gäller skattepengar och välfärd är det lätt att tänka i termer av ‘kostnader’, men för att påminna om det uppenbara så finns åtminstone två positiva aspekter: dels får ett antal brukare stöd som de kanske inte fått annars (alternativt kanske anhöriga behöver göra en större insats) och dels innebär det arbetstillfällen och därmed kommer delar av kostnaderna tillbaka in i samhällsekonomin.

Fusk och överutnyttjande?

I den bästa av världar vore alla ärliga, och de som har behov får rätt stöd. Utan att ha några statistik eller annan insyn misstänker jag att det förekommer fusk i viss utsträckning i alla våra välfärdssystem. Jag har ingen uppfattning om ifall det är många personer, eller vilka belopp det kan handla om per år. Min gissning är att de välfärdsområden som har flest brukare är de som har störst antal personer som försöker fuska. Vilken grad av fusk vi som samhälle anser är ”acceptabelt” och hur vi ska bekämpa fusk i de systemen är något vi behöver resonera oss fram till som samhälle, men de legitima brukarna för respektive system ska ju fortfarande få det stöd de behöver.

Ibland påstås det förekomma ‘överutnyttjande’ – och det kan ju inte uteslutas att det förekommer. Men även där behöver man börja i rätt ända och skaffa sig en uppfattning om hur problemet ser ut, och hur man ska adressera det. Att en välfärdstjänst kostar pengar behöver ju i sig inte indikera att det missbrukas, och även om kostnaderna blivit högre än man räknat med så behöver man tänka på hur man för diskussionen och hör man beskriver ‘problemet’. I våras publicerades utredningsdirektivet 2016:40 av riksdagen som handlar om LSS och assistansersättningen. Regeringen låter som de fokuserar mer på kostnader och besparingar än kvalitet för brukarna. Retoriken kring frågan har låtit som ‘överutnyttjande’ – men jag har inte sett någon statistik som stödjer det.

2016-10-02:021 Riksdagen av Magnus Norden
2016-10-02:020 Stadshuset av Magnus Norden

2016 November Astronomisk Kalender

Månens faser under November

  • 2016-10-30: Nymåne
  • 2016-10-30: Månen längst från jorden (406700 km)
  • 2016-11-07: Växande halvmåne
  • 2016-11-14: Fullmåne
  • 2016-11-14: Månen närmast jorden (356500 km)
  • 2016-11-21: Avtagande halvmåne
  • 2016-11-27: Månen längst från jorden (406600 km)
  • 2016-11-29: Nymåne

Kvällshimlen under November

  • 2016-11-02: Månen 10° norr om Antares
  • 2016-11-02: Månen 4° norr om Saturnus
  • 2016-11-03: Tauriderna i maximum
  • 2016-11-03: Månen 7° norr om Venus
  • 2016-11-06: Månen 5° norr om Mars
  • 2016-11-15: Månen 9° söder om Pleiaderna (Alcyone)
  • 2016-11-15: Månen 0.5° norr om Aldebaran
  • 2016-11-17: Leoniderna i maximum
  • 2016-11-18: Månen 10° söder om Pollux
  • 2016-11-18: Merkurius 3° norr om Antares
  • 2016-11-21: Månen 1.5° söder om Regulus
  • 2016-11-24: Merkurius 3° norr om Saturnus
  • 2016-11-25: Månen 2° norr om Jupiter
  • 2016-11-25: Månen 6° norr om Spica

Rymdfartshistoria under November

2011-12-10:011 Månförmörkelse (Foto: Magnus Norden)

2011-12-10:011 Lunar Eclipse by Magnus Norden

2014-11-25:013 Skymning över Brunnsviken (Foto: Magnus Norden)

2014-11-25:013 Sundown at Brunnsviken by Magnus Norden

2016 Oktober JVM

2016-10-11 Angular 1.4.14
2016-10-11 Angular 1.2.32
2016-10-08 Play Framework 2.5.9
2016-09-28 Grails 3.2.0
2016-09-22 jQuery 3.1.1
2016-09-22 Leiningen 2.7.1
2016-09-22 Grails 3.1.12
2016-09-22 Spring Boot 1.4.1
2016-09-19 Gradle 3.1
2016-07-25 Bootstrap 3.3.7
2016-07-22 Angular 1.5.8
2016-07-19 Java 8 Update 102
2016-06-07 Groovy 2.4.7
2016-05-20 jQuery 1.12.4 och jQuery 2.2.4
2016-03-28 Sass 3.4.22
2016-03-12 Frege 3.24
2016-03-08 Scala 2.11.8
2016-01-19 Clojure 1.8.0
2015-11-11 Maven 3.3.9
2015-04-16 Java 7 Update 80
2015-02-15:029 java by magnus norden
2015-02-15:030 java by magnus norden

Motioner kring Statsskick 2016

Under veckan som gick tog Allmänna Motionstiden slut för riksmötet 2016/17, och såvitt jag kan se lämnades följande sex motioner in kring statsskicket.

Motion 2016/17:63  L Apanaget
Motion 2016/17:1051  C, L, MP, S, V  Dags att gå vidare från Torekovkompromissen
Motion 2016/17:1155  S Ett demokratiskt statsskick
Motion 2016/17:1156  S Demokratiskt vald statschef för barnens skull
Motion 2016/17:1158  S Ett demokratiskt statsskick
Motion 2016/17:1735  L Införande av republik

Utöver dessa kan Prop 2016/17: Budgetpropositionen Utgiftsområde 1: Rikets styrelse vara av intresse, där punkt 4 handlar om statschefen.

De 19 motionärerna kommer från 5 av de partier som finns representerade i riksdagen:

  • Anna-Lena Sörenson (S)
  • Birgitta Ohlsson (L)
  • Eva Lindh (S)
  • Hillevi Larsson (S)
  • Johan Andersson (S)
  • Johan Löfstrand (S)
  • Johanna Jönsson (C)
  • Lawen Redar (S)
  • Maria Weimer (L)
  • Mathias Sundin (L)
  • Mattias Ottosson (S)
  • Mia Sydow Mölleby (V)
  • Niclas Malmberg (MP)
  • Peter Persson (S)
  • Rasmus Ling (MP)
  • Robert Hannah (L)
  • Said Abdu (L)
  • Sara Karlsson (S)
  • Yasmine Larsson (S)
2016-10-02:024 Slottet av Magnus Norden

2016 September JVM

2016-09-22 jQuery 3.1.1
2016-09-22 Leiningen 2.7.1
2016-09-22 Grails 3.1.12
2016-09-19 Gradle 3.1
2016-09-14 Play Framework 2.5.8
2016-07-25 Bootstrap 3.3.7
2016-07-19 Java 8 Update 102
2016-06-07 Groovy 2.4.7
2016-05-20 jQuery 1.12.4 och jQuery 2.2.4
2016-03-28 Sass 3.4.22
2016-03-12 Frege 3.24
2016-03-08 Scala 2.11.8
2016-01-19 Clojure 1.8.0
2015-11-11 Maven 3.3.9
2015-04-16 Java 7 Update 80
2015-02-15:029 java by magnus norden
2015-02-15:030 java by magnus norden

Visioner kring Open Data?

Frågor om öppna data kommer med jämna mellanrum upp inom riksdagen, och under riksmötet 2015/16 paketerades frågan i följande fem puckar.

2015-10-02 lämnades Motion 2015/16:229 Öppna data som behandlades inom Betänkande 2015/16:FiU25 Statlig förvaltning och statistikfrågor vilken debatterades och beslutades 20-21 april 2016.

2015-10-02 lämnades Motion 2015/16:791 Geodata som behandlades inom Betänkande 2015/16:FiU25 Statlig förvaltning och statistikfrågor vilken debatterades och beslutades 20-21 april 2016.

2015-11-11 lämnades Skriftlig Fråga 2015/16:302 Öppna data in.

2016-03-02 lämnades pnterpellationen Ip 2015/16:460 Öppna datain av Erik Ottosson till Ardalan Shekarabi.

2016-08-23 lämnades Skriftlig Fråga 2015/16:1527 Geodata in av Caroline Szyber och besvarades av Peter Eriksson.

Det finns ett antal pågående initiativ kring öppna data, men hittills är det oklart för mig hur sittande regering vill öka tillgång och uppmuntra dess användning.

2016-09-11:005 Måne, foto: Magnus Norden

2016 Oktober Astronomisk Kalender

Månens faser under Oktober

  • 2016-10-01: Nymåne
  • 2016-10-04: Månen längst från jorden (406100 km)
  • 2016-10-09: Växande halvmåne
  • 2016-10-16: Fullmåne
  • 2016-10-17: Månen närmast jorden (357900 km)
  • 2016-10-22: Avtagande halvmåne
  • 2016-10-30: Nymåne
  • 2016-10-30: Månen längst från jorden (406700 km)

Kvällshimlen under Oktober

  • 2016-10-03: Månen 5° norr om Venus
  • 2016-10-06: Månen 10° norr om Antares
  • 2016-10-06: Månen 4° norr om Saturnus
  • 2016-10-08: Månen 7° norr om Mars
  • 2016-10-09: Drakoniderna i maximum
  • 2016-10-11: Merkurius 1.2° norr om Jupiter
  • 2016-10-15: Uranus i opposition
  • 2016-10-18: Månen 9° söder om Pleiaderna (Alcyone)
  • 2016-10-19: Månen 0.5° norr om Aldebaran
  • 2016-10-21: Orioniderna i maximum
  • 2016-10-21: (1) Ceres i opposition, magn=7,4
  • 2016-10-22: Månen 11° norr om Pollux
  • 2016-10-24: (18) Melpomene i opposition, magn=8,0
  • 2016-10-25: Månen 1.5° söder om Regulus
  • 2016-10-26: Venus 3° norr om Antares
  • 2016-10-27: Merkurius i övre konjunktion med solen
  • 2016-10-28: Månen 1.5° norr om Jupiter
  • 2016-10-29: Månen 6° norr om Spica
  • 2016-10-30: Venus 3° söder om Saturnus

Rymdfartshistoria under Oktober

Aktiviteter under Oktober

2011-12-10:011 Månförmörkelse (Foto: Magnus Norden)

2011-12-10:011 Lunar Eclipse by Magnus Norden

2014-11-25:013 Skymning över Brunnsviken (Foto: Magnus Norden)

2014-11-25:013 Sundown at Brunnsviken by Magnus Norden

Rymdinitiativ i Sverige?

Under det senaste året har ett visst intresse formulerats för ‘rymden’ inom riksdagen. 2015-09-02 landade SoU 2015:72: En rymdstrategi för nytta och tillväxt på statsrådets Helene Hellmark Knutsson bord, och den baserades på kommitedirektiven Dir 2014:57 En nationell rymdstrategi och Dir 2015:42 Tilläggsdirektiv till Utredningen om en nationell rymdstrategi.

2015-10-02 lämnades Motion 2015/16:915 Rymd, besöksnäring och tillväxt som behandlades inom Betänkande 2015/16:UbU17 Forskning vilken debatterades och beslutades i april 2016.

2016-04-15 lämnades Fr 2015/16:1123 Rymdstrategi för nytta och tillväxt in av Betty Malmberg och 2016-06-08 lämnades Ip 2015/16:711 Rymdturism i Sverige in av Mathias Sundin som 2016-09-08 resulterade i Interpellationsdebatten Rymdturism i Sverige

Ett område där det inte förekommit någon aktivitet inom Sverige är World Space Week som inrättades 1999 av FN som ett årligt evenemang. En aspekt som jag tänker mig är att om man lockar unga personer att få ett intresse kring rymden / astronomi skulle det kunna utgöra en gateway drug för att studera matematik, naturvetenskap och ingenjörsämnen. Kommuner och skola skulle kunna göra initiativ inom ramen för sin verksamhet, och det borde inte behöva medföra jättekostnader eller merarbete.
2016-09-11:005 Måne, foto: Magnus Norden