Etikettarkiv: Monarki

Reklam eller faktoid?

2017-10-25 Stockholm Palace by Magnus Norden

Bra och gullig?

Ibland hör man monarkiförespråkare hävda saker i linje med ’Kungen gör bra reklam för Sverige’, ’Kungen är bra för exportindustrin’ eller ’Kungen är bra för turistnäringen’. Jag antar att de menar att monarkin därmed bör vara kvar som statsskick i landet, med disclaimern att de samtidigt tycker att monarkin är ’harmlös’ och inte ’gör någon större skada’ och att vi har en folkvald riksdag som har den politiska makten.

Ifall de tre utsagorna vore sanna men vi hade haft en ondsint diktator skulle nog de flesta förespråka en förändring av statsskicket. Så vart ligger den filosofiska gränsen mellan att statschefen är ’en harmlös symbolfigur’ och ’en diabolisk diktator’ när de tre utsagorna slutar att duga som argument för status quo?

Min åsikt är att de tre utsagorna inte stämmer, och att det finns filosofiska argument kring nuvarande statsskick trots att vissa tycks mena att statschefen är en ’harmlös symbolfigur som inte gör någon större skada’.

Faktoid och export

Jag menar att utsagorna är faktoider som upprepats så många gånger att välvilligt inställda personer väljer att uppfatta dem som sanna. Det finns inga empiriska studier som styrker något sådant samband. Att titta på Sverige specifikt och spekulera om hur det varit om statsskicket vore något annat har ett begränsat vetenskapligt värde, och internationella jämförelser för länder som är monarkier med republiker (eller andra statsskick) och dess turistnäring/export har inte heller påvisat något samband. Länder som Frankrike, Tyskland och USA lyckas både exportera och locka turister.

När det gäller export tror jag det handlar om flera olika saker:

  • Internationella samarbeten (inom Nato kanske man premierar andra medlemsländer när det gäller inköp av exempelvis vapensystem och inom EU finns ju den inre marknaden och tullunionen)
  • Handelsavtal
  • Frihandel versus tullar/importkvoter/protektionism
  • Kontakter
  • Relationen mellan pris och kvalitet

Jag tvivlar på att en figur med en titel från en fördemokratisk tid har någon speciellt stor påverkan i de sammanhangen.

Turism

Vad lockar turister? Jag gissar att följande typ av fenomen kan bidra:

  • Vi har fin natur
  • Allemansrätten
  • Vi är en modern sekulär demokrati utan alltför hög grad av kriminalitet och korruption
  • Vissa av våra städer är fina
  • Det är inte alltför dyrt här jämfört med andra turistorter i västvärlden
  • Utbud av museum, kyrkor och slott som visar en delmängd av vår månghundraåriga historia

Jag tror inte att man lockar turister med att en viss familj anses ’magisk’ eller ’förmer än andra’ baserat på vilka deras förfäder var, och inte heller att statschefen tillsätts via arv snarare än kompetens eller någon demokratisk process. Vissa turister är kanske intresserade av historia, men låt titlar och processer från en fördemokratisk tid höra till historien. Argument som ’allas lika värde’ och att alla har en teoretisk chans att kunna skaffa sig vilket jobb de vill tror jag är bättre för landets varumärke.

Reklam och varumärken

Historiskt har Sverige haft en del naturresurser, exempelvis skog och järnmalm. Och efter andra världskriget var våra industrier, städer och infrastruktur inte lika sönderbombade och förstörda som vissa andra områden i Europa. Dessutom har vi under ett antal decennier goda förutsättningar när det gäller bildningsnivå och skolgång hos befolkningen som genomsnitt. Dessa har gynnat vår ekonomi och export, och kanske påverkat bilden av ’varumärket Sverige’.

Men varumärket har även påverkats av företag och personer som ASSA, Ericsson, SAAB, SKF, SSAB, Volvo, Skype, Dice, ABBA, Roxette, Ingmar Bergman, Astrid Lindgren, August Strindberg, IKEA, Mojang, Swedish Match, Alfred Nobel, Selma Lagerlöf, Dag Hammarskjöld, Raoul Wallenberg, Lennart Nilsson, Greta Garbo, Carl Larsson, Ingmar Stenmark, Björn Borg, Ellen Key, Zlatan och många fler.

I jämförelse tror jag att några kungar, drottningar och prinsessor gör rätt marginell skillnad när det gäller positiva vibbar kring landets varumärke.

2016-10-02 Stockholm Palace by Magnus Norden

Kostnader?

Beroende på ifall en person är för eller emot monarkin kanske något av argumenten ’monarkin är billig’ eller ’monarkin är dyr’ dyker upp. Den som är intresserad kan kolla på Budgetpropositionen 2018 under ’Rikets Styrelse’ och ’Statschefen’ (Utgiftsområde 1, paragraf 3) och hitta siffran 137 miljoner.

Ifall man är intresserad av en statistisk jämförelse kan kolla på exempelvis Budgetpropositionen 2008 under ’Rikets Styrelse’ och ’Statschefen’ (Utgiftsområde 1) och konstatera en höjning på 25.1 procentenheter på 10 år.
Ifall man besöker Statistiska Centralbyrån och jämför Konsumentprisindex november 2017 (som i dagsläget är den senast tillgängliga) med november 2007 noterar man att höjningen av KPI de senaste 10 åren är 9.6 procentenheter. Om man tycker att KPI är en skaplig approximation av inflation/kostnadsökningar så kan man notera att monarkins anslag ökat betydligt mer än ’de vanliga kostnadsökningarna’ under samma period.

Man kan ju såklart tycka att 137 miljoner är mycket pengar, och skulle kunna användas till något bättre i samhället – exempelvis infrastruktur eller inom omsorg eller skola.

Men å andra sidan så utgör det en rätt liten andel av statsbudgeten, och demokratin kostar nog mer än så. Monarkivänner hävdar ibland att alternativet är dyrare, men det beror ju på vilket av alla möjliga alternativ man pratar om. Jag har en ide om vilket alternativ jag skulle föredra, men eftersom vi lever i en demokrati bör en bredare diskussion ske om frågan då det finns flera möjliga upplägg.

Brist på insyn

Ifall man pratar om kostnader associerade med statsskicket är min invändning bristen på insyn och granskningsbarhet. Jag skulle föredra att monarkin blir en myndighet och statschefen får rollen GeneralDirektör med en väldefinierad lön och där myndighetens uppdrag och budget är väldefinierad och granskningsbar. Jag är av den starka åsikten att alla skattefinansierade verksamheter ska vara öppna och fullt ut granskningsbara. Och i den mån det förekommer några oegentligheter måste det finnas möjlighet till juridiska påföljder.

I riksdagen kommer frågan om statsskick upp mellan varven.

2016-10-02 Stockholm Palace by Magnus Norden

Motioner kring Statsskick 2016

Under veckan som gick tog Allmänna Motionstiden slut för riksmötet 2016/17, och såvitt jag kan se lämnades följande sex motioner in kring statsskicket.

Motion 2016/17:63  L Apanaget
Motion 2016/17:1051  C, L, MP, S, V  Dags att gå vidare från Torekovkompromissen
Motion 2016/17:1155  S Ett demokratiskt statsskick
Motion 2016/17:1156  S Demokratiskt vald statschef för barnens skull
Motion 2016/17:1158  S Ett demokratiskt statsskick
Motion 2016/17:1735  L Införande av republik

Utöver dessa kan Prop 2016/17: Budgetpropositionen Utgiftsområde 1: Rikets styrelse vara av intresse, där punkt 4 handlar om statschefen.

De 19 motionärerna kommer från 5 av de partier som finns representerade i riksdagen:

  • Anna-Lena Sörenson (S)
  • Birgitta Ohlsson (L)
  • Eva Lindh (S)
  • Hillevi Larsson (S)
  • Johan Andersson (S)
  • Johan Löfstrand (S)
  • Johanna Jönsson (C)
  • Lawen Redar (S)
  • Maria Weimer (L)
  • Mathias Sundin (L)
  • Mattias Ottosson (S)
  • Mia Sydow Mölleby (V)
  • Niclas Malmberg (MP)
  • Peter Persson (S)
  • Rasmus Ling (MP)
  • Robert Hannah (L)
  • Said Abdu (L)
  • Sara Karlsson (S)
  • Yasmine Larsson (S)
2016-10-02:024 Slottet av Magnus Norden

Oscar II och Strindberg

Under veckan som gick var det årsdagen för två födelsedagar: Oscar II (21 januari 1829) och August Strindberg (22 januari 1849).

Strindberg tycks (baserat på citat) inte varit en anhängare till monarkin.

I anslutning till firandet av 60-årsdagen för Oscar II hölls ett protestmöte / demonstration mot monarkin, där Hjalmar Branting, August Palm, Anders Hansson Janhekt och Fredrik Sterky talade.

I SocialDemokraten kunde man 26 januari 1889 läsa att resultatet bland annat blev följande resolution:

  • I betraktande af att monarkin är oförenlig med nutidens folkliga sträfvanden och demokratiska uppfattning i allmänhet;
  • Att den alltid står hotande för freden, i det monarki och militarism äro oskiljaktiga;
  • Att den i regeln alltid (utom någon gång af särskilda egoistiska beräkningar) stödjer sig på den folket utplundrande och frihetsfientliga öfverklassen;
  • Förklarar mötet, att det är hvarje demokratiskt och rättsinnad medborgares pligt att arbeta på monarkins afskaffande och ersättande med republikanska institutioner, hvilka ensamma äro förenliga med den fria folkstaten.
  • Slutligen förklarar mötet, att på grund af konung Oskars ställning i främsta rummet till rösträttsfrågan är det värdigaste svar Stockholms arbetare och demokratiskt sinnade medborgare kunna gifva vid hans utställningsfärd genom hufvudstaden i morgon, att han helsas med fullständig tystnad.

Dessa personer kan uppfattas som tidiga förespråkare för republik, men efter drygt 125 år har vi fortfarande kvar monarkin som en del av vårat statsskick. Sedan dess verkar arbetarrörelsen somnat i frågan. Även om man kan hävda att det finns andra trängande frågor i samhället hävdar jag att vi bör ha simultankapacitet. Varken demokrati eller människors lika värde är oviktiga frågor. Jag ser inga hinder för LO att opinionsbilda i frågan. Socialdemokraterna verkar strunta i frågan sedan Torekovskompromissen och mumlar om ’opinionsläge’ när någon lyfter frågan. Många politiska kompromisser / överenskommelser har betydligt kortare livslängd än 45 år (Decemberöverenskommelsen blev inte ens ett år) och riksdagen fattar många beslut utan att gömma sig bakom ’folkopinionen’. De flesta av partierna som finns representerade i riksdagen säger sannolikt inte emot att demokrati är viktigt och att människor ska ha lika värde inför lagen.

I väntan på att riksdagen fattar beslut om monarkins avvecklande finns minst två spår man (både vi som befolkning och de partier som finns i riksdagen) bör ta initiav kring: komma igång med en diskussion kring hur vårat statsskick och demokrati ska se ut efter monarkin (det finns olika alternativ) och att reformera hur nuvarande monarki fungerar sålänge den finns kvar.

demonstration 1889-01-20 i stockholm

Torekovskompromissen

I mitten av augusti 1971 utarbetades en kompromiss på Hotell Kattegatt mellan Socialdemokraterna och de borgerliga partierna. Det innebär att kompromissen har 45 år / ett dussin mandatperioder bakom sig. Majoriteten av de riksdagsledamöter som representerar oss under nuvarande mandatperiod var inte riksdagspolitiker då, och en icke försumbar andel av Sveriges nuvarande befolkning var inte ens födda 1971. Jag vet inte hur väl kompromissen återspeglade åsikter hos riksdagen eller befolkningen 1971, men jag ser inte att man kan anta att den gör det idag. Det är dags att fundera över ifall Torekovskompromissen passerat sitt ’bäst före-datum’ / ’sista förbrukningsdatum’. Ett antal politiska överenskommelser / kompromisser (däribland Decemberöverenskommelsen som inte ens höll ett år) har haft betydligt kortare livslängd där man omprövat / omförhandlat eller förkastat och då har politikerna fått förhålla sig till det nya läget.

Jag anser att vi bör avveckla monarkin eftersom jag menar att den är en kvarleva från fördemokratisk tid som inte hör hemma i Sverige 2016. Inget offentligt ämbete ska ärvas. Alla arbeten / roller / ämbeten som finansieras med offentliga medel ska tillsättas via antingen en demokratisk process eller baserat på kompetens / färdigheter, och efter tillsättningen ska det gå att förstå vad beslutet baserades på. Dessutom ska alla verksamheter inom stat / landsting / kommun vara granskningsbara och följa offentlighetsprincipen. Jag anar dock att det inte finns en riksdagsmajoritet under nuvarande mandatperiod som är beredd att driva ’Monarkins avveckling’ (trots att åtminstone fyra av partierna ’i princip’ borde vara intresserade av frågan, och det finns riksdagsledamöter från alla partier (utom ett eller två) som har lagt republikvänliga motioner). Men även under de förutsättningarna finns ju ett antal förbättringsområden när det gäller nuvarande upplägg som det kan ske opinionsbildning kring och motioner att skriva. Dessutom bör man locka till diskussion till vilka alternativ som ses som mest relevanta den dag vi genomför avvecklingen.

  • Definiera alla entiteter kring statschefen i juridisk och statsvetenskaplig bemärkelse, gör samtliga av dessa granskningsbara och ge konstitutionsutskottet och riksrevisionen i uppdrag att utföra en årlig granskning.
  • Offentlighetsprincipen har i Sverige (i likhet med Tryckfrihetsförordningen) spår i grundlagen sedan 1766 och därmed kan vi fira dess 250årsjubileum i år. Det kan vara ett skäl till varför det vore bra att driva frågan om fullständig insyn i verksamheter som finansieras av offentliga medel, och entiteterna kring monarkin har mycket att förbättra i den frågan.
  • Reformera organisationen och finansieringen av monarkin och dess entiteter, och gör statschefen till GD för dessa och en lön (som hanteras på liknande sätt som för regeringschefen) och skrota apanage i dess nuvarande form och låt ekonomin för monarkientiteterna (hovstater mfl) vara helt granskningsbara.
  • Kungafamiljen har ett stort nätverk och har goda möjligheter att opinionsbilda och ha inflytande. Även om de inte ”ska” blanda sig i politik så låter de sig aldrig granskas, ifrågasättas eller ställas i svars när de ändå utnyttjar sitt inflytande. Här bör man definiera regelverket tydligare, och även hur man följer upp och vilka möjligheter det finns för KU och andra att ’tillrättavisa’.
  • Tydliggör gränsdragningen mellan statschefens ämbetsutövande och privatliv, och även när det gäller ämbetets egendom jämfört med kungafamiljens ’privata’ ägande.
  • Tydliggör gränsdragningen för immunitet för Statschefen
  • Definiera vilka arbetsuppgifter/uppdrag som är relevanta för statschefen inom ramen för det som finansieras av offentliga medel, och avveckla övriga (eller fundera på ifall statschefen får ta sidouppdrag på konsultbasis). Ingår det att sälja stridsflygplan och andra vapensystem?
  • Tilldela statschefen och dennes familj fullständig religionsfrihet. Det känns bisarrt att successionsordning tvingar statschefen att tro på den Augsburgiska bekännelsen anno 1593 som fördömmer ”irrläror” som till exempel Islam. Om man ska tolka vår grundlag bokstavligen tvingar den alltså kungafamiljen att dissa över en miljard av världens befolkning.
  • Ordnar och medaljer är helt förlegat, och ska inte hanteras av skattefinansierade personer.
  • Scouterna och frimurarna kanske är skoj sällskap för dess medlemmar, men inget som skattefinansierade personer ska sköta på arbetstid.

Jag ser dessutom riksdagen som den ultimata symbolen för Sveriges demokrati, medan jag betraktar monarkin som en relik och kvarleva från en fördemokratisk epok. Utifrån det ser jag det som osmakligt att monarken har någon delaktighet i riksmötets öppnande överhuvudtaget. Jag önskar att öppningsceremonin för riksmötet skulle vara en hyllning till demokratin helt utan inblandning av familjen Bernadotte. Statschefen ska i mina ögon inte ha några roller / uppdrag inom riksdagen överhuvudtaget. Utrikensnämnden skulle kunna ledas av någon lämplig representant från regeringen, och talmannen skulle kunna överta de uppgifter som är relevanta för riksdagsarbetet.

2015-12-01:004 Helgeandsholmen by Magnus Norden
2015-12-01:010 Helgeandsholmen by Magnus Norden

Statschefens immunitet

Diskussionen är visserligen från januari 2012, men det har inte hänt något i frågan sedan dess (eller knappt sedan Torekovskompromissen i början av 1970-talet). Även statsråd har en begränsad immunitet i sin ämbetsutövning. I debatten verkar Beatrice Ask vara av åsikten att frågan mest handlar om att de som är republikaner tar varje chans att driva ’sin’ fråga.

När man läser motioner på riksdagens hemsida som är relaterade till statsskick verkar majoriteten ’gå hela vägen’, och även om jag sympatiserar med målsättningen (monarkins avveckling) skulle jag gärna se att det kommer fler motioner som tar delsteg. Dessutom tror jag att såna motioner har större chans att få gehör, och då skulle vi åtminstone röra oss i rätt riktning.

2015-12-01:010 Helgeandsholmen (foto: Magnus Norden)

Alternativ till Monarki

Ibland när man pratar om monarki och republik får man motfrågan ’Vill du att Sverige ska bli som USA?’. Men det finns flera olika alternativ, och fram tills dess att tillräckligt många riksdagspolitiker är beredda att lyfta frågan om monarkins avveckling bör man ha en diskussion om vad vi som befolkning vill ersätta den med. Här väljer jag att kalla eventuell ersättare för ’president’ men i princip kan man ju kalla rollen för något annat ifall man vill.

En möjlig tanke är att inte ersätta monarkin med något alls, och hävda att de inte tillför något relevant. Representanter från regeringen eller riksdagen bör vara med på de aktiviteter som är relevanta, talmannen kan utföra vissa ceremoniella uppgifter i anslutning till riksdagen (exempelvis dess öppnande) och utrikesministern eller talmannen skulle kunna vara ordförande för utrikesnämnden. Överbefälhavare och försvarsminister är de väsentligaste höga rollerna för militären, någon monark har inget att bidra med där. Att klippa band, delta i diverse pr-jippon och åka på Eriksgator, ordensväsendet, vara huvudscout och ha en hög roll inom frimurarna är irrelevanta aktiviteter för en representant för landet.

  • Vilka fördelar finns med att inte ersätta monark med president?
  • Vilka nackdelar finns med att inte ersätta monark med president?
  • Vilka fördelar finns med att ersätta monark med president?
  • Vilka nackdelar finns med att ersätta monark med president?

Ifall man ersätter monark med vald representant så finns det olika alternativ att fundera över:

  • Vem får kandidera?
  • Hur bör nomineringsprocessen fungera?
  • Bör man ha en övre gräns för hur länge en person får vara president (antal år eller mandatperioder)?
  • Vilka fördelar finns med att president har samma längd på mandatperiod (i eller ur fas) som riksdagen?
  • Vilka nackdelar finns med att president har samma längd på mandatperiod (i eller ur fas) som riksdagen?
  • Vilka fördelar finns med att president har längre mandatperiod än riksdagen?
  • Vilka nackdelar finns med att president har längre mandatperiod än riksdagen?
  • Direkt eller indirekt val?
  • Vilka fördelar finns med folkvald president?
  • Vilka nackdelar finns med folkvald president?
  • Vilka fördelar finns med indirekt vald president (exempelvis av riksdagen)?
  • Vilka nackdelar finns med indirekt vald president (exempelvis av riksdagen)?
  • Om man anser att makten ska ligga hos riksdag och regering på samma sätt som idag, finns några risker att folkvald president kan konkurrera med eller underminera riksdag/regering?
  • Borde en vald president få ägna sig åt opinionsbildning eller vara inblandad i riksdagens arbete på något sätt under sin ämbetsperiod? Även om dagens monark i teorin inte har politisk makt så har dessa ett stort nätverk och goda möjligheter att opinionsbilda i olika frågor – vilket de även gör mellan varven, oftast utan att ställas till svars eller vilja bemöta kritik.
  • Dagens statschef har en del att önska när det gäller insyn i ekonomi och verksamhet, och organisationen kring densamma är inte väldefinierad i juridisk och statsvetenskaplig mening, och riksrevionen och konstitutionsutskottet har begränsade möjligheter att granska. Hur vill vi förbättra punkter som dessa kring kommande president?

Finland är nära Sverige både geografiskt och kulturellt, kan vi lära oss något av deras erfarenheter? Kan vi hämta inspiration och lärdomar från Tyskland och Frankrike? Finns något att lära av USA? Finns det några rojaliströrelser i Finland, Tyskland, Frankrike och USA? Och hur låter isåfall deras retorik, och vad har de för stöd i opinionen?

Hur lika eller olika är statsskicken i Europas monarkier (Andorra, Belgien, Danmark, England, Holland, Luxemburg, Monaco, Norge, Spanien) och hur fungerar de republikanska rörelserna där?

En aspekt i sammanhanget är opinionsläget, och jag blev tipsad om en undersökning från SOM-institutet på Göteborgs universitet som är rätt intressant. En fråga som jag saknar i opinionsundersökningar kring statsskick är följande: ’Antag att Sverige vore en välfungerande demokrati där man avvecklat monarkin sedan flera årtionden: skulle du vilja återinföra monarkin och isåfall varför?’.

Skratt mot Monarki?

Idag höll Mattias Frihammar (fil dr vid Stockholms Universitet) ett föredrag med titeln ’Sluta Skratta åt Kungen’ som arrangerades av Republikanska Föreningen. Det var ett välbesökt möte på ABF och intressant att lyssna på, även om jag sedan länge är övertygad i mina åsikter kring monarkin i Sverige.

Det finns förstås de som menar att man ska kunna skämta om allt, och att humor har varit ett sätt att ’kämpa mot makten’. Men i likhet med talaren (som jag tolkade honom) tror jag inte det är den effektivaste vägen mot att avveckla monarki och ersätta den med något bättre.

Det förekommer en hel del olika utsagor från båda ’lägren’ därute (om man nu skulle bortse från den lilla detaljen att de flesta inte verkar ha någon stark eller genomtänkt åsikt i frågan) som inte riktigt räcker hela vägen. Från monarkivännernas sida har jag inte hört några argument alls som hag tycker har någon bäring, de utgör bara en blandning av känslomässigt fluff till direkta sakfel (en faktoid som många upprepar går ut på att monarkin skulle utgöra någon sorts reklam för turistnäringen och/eller exportindustrin, men det finns inga empiriska studier som visar att det skulle finnas någon som helst korrelation).
Men även bland monarkiskeptiker förekommer en del utsagor som ’en del av individerna i kungafamiljen är inte kompetenta, vilket är ett exempel på varför det är dåligt att ärva offentliga ämbeten’, ’det förekommer massa fjäsk kring kungahuset och jag tycker det är ovärdigt ett modernt samhälle’ och ’generationerna innan den nuvarande kungafamiljen sympatiserade med grupper inom de brunsvarta delarna av den politiska paletten, och det är dåligt likaså att den nuvarande generationen verkar mörka och dessutom inte tar tillräckligt avstånd från det’. Alla de sakerna är naturligtvis åsikter och synpunkter man har rätt att ha, och jag håller väsentligen med om alla tre typer av åsikter: inkompetens är bra exempel på varför ärvd titel inte är bra, jag ogillar alla typer av fjäsk för offentliga personer och jag sympatiserar inte det minsta med de brunsvarta delarna inom politiken. Men man behöver skilja mellan implikation och ekvivalens. Och dessutom leder inte ”negationen” till ”motsatsen”: monarkin hade inte varit bra eller okej ifall alla medlemmar av kungafamiljen hade varit jättekompetenta, inte heller ifall det inte hade förekommit fjäsk. När det gäller egenskaper, val eller åsikter hos tidigare generationer så kan ingen hållas ansvarig för någon annans val, och dessutom kanske det är mänskligt att dra sig för att såga sina närmaste släktingar offentligt. Det finns till exempel en film av Maj Wechselmann som heter ’En liten antirojalistisk film’ som nämns ibland, men jag personligen tycker att den fokuserar på fel saker. Jag vill att monarkin ska bort – men vi behöver använda rätt typ av argumentation. Som en i publiken ikväll påpekade kan 1917 betraktas som ett viktigt år för Sveriges demokrati och det vore tilltalande ifall hundraårsjubileet av det skulle ske utan kunglig inblandning – till exempel i riksdagens öppnande.