Kategoriarkiv: Science

Stockholm Space Week 2017

Bakgrund

World Space Week är ett årligt evenemang som inrättades av FN i december 1999. Enligt initiativtagarna är dess syfte: ‘to celebrate the contributions of science and technology to the betterment of the human condition’.

År 2017 pågår rymdveckan från onsdagen 4 oktober (som i år är 60årsdagen av Sputnik 1) till tisdagen 10 oktober (som i år är 50årsdagen av Outer Space Treaty). Meteorskuren drakoniderna pågår i början av oktober, det är nymåne 5 oktober, månen är som närmast jorden det aktuella varvet 9 oktober (knappt 367000 km) och den 12 oktober är det halvmåne.

Dessvärre har World Space Week knappt uppmärksammats över huvud taget i Sverige eller skandinavien såvitt jag vet. Man kan förstås resonera att alla har rätt att välja själva vad de vill vara intresserade av och att det redan finns forum för de som är intresserade av astronomi i Sverige.

Jag tror det vore fördelaktigt ju fler som exponeras för astronomi, inte nödvändigtvis för att alla måste bli rymdnördar utan att ju fler som fascineras av ‘astronomiska fantastiskheter’ desto fler kan få astronomi som en gatewaydrug för att bli intresserad av naturvetenskapliga ämnen, matematik, ingenjörsämnen, datalogi eller naturvetenskaplig idehistoria. Dels tror jag det är givande för de personer som gör det valet, men framförallt tror jag att det gör nytta på samhällsnivå om fler attraheras av den typen av yrken (utan att för den skull undervärdera andra karriärval). Med det vill jag ha sagt att det vore bra ju fler unga som exponeras för positiva associationer kring astronomi redan i skolåldern (gärna under grundskolan) så att de får lättare att göra lämpliga val när det gäller studier. Jag tror grundskola och gymnasium bör kunna finna aktiviteter på temat inom ramen för NO-ämnen utan att det bör kräva några större resurstillskott (varken i tid eller budget). Det vore bra ifall utbildningsdepartementet eller utbildningsminister Gustav Fridolin ger signaler att det är en bra idé!

En vanlig uppfattning hos befolkningen är nog att astronomi i Sverige bara är något som förekommer på universitet och högskolor bland en handfull forskare, och vissa har kanske hört talas om rymdstyrelsen och några internationella samarbeten som Europeiska Rymdorganisationen, Europeiska Sydobservatoriet och Square Kilometer Array och har någon mer eller mindre diffus känsla av att Esrange gör något rymdrelaterat i närheten av Kiruna.

Jag tycker att Brian Cox Ted-talk (april 2010) Why we need the explorers är inspirerande, likaså Carl Sagans A pale blue dot och följande citat av Humphry Davy (1778-1829): ‘Nothing is so fatal to the progress of the human mind as to suppose that our views of science are ultimate; that there are no mysteries in nature; that our triumphs are complete, and that there are no new worlds to conquer’. Min poäng är för att vara tydlig att vi som samhälle bör göra insatser för att väcka intresse hos den unga delen av befolkningen medan nämnda tre ‘citat’ belyser senare faser av fenomenet.

Första Iterationen

Jag skulle helst se att Sverige redan hade aktiviteter runt landet årligen under World Space Week, men ifall man antar att det inte kommer att ”gå från noll till hundra” från det ena året till det andra är en tanke att börja med lägre ambitioner och hoppas att det blir av fler än ett år, och att antalet orter och aktiviteter ökar över tid. Eftersom jag själv bor i 08-området är jag inte främande för att starta med ‘Stockholm Space Week’ (med förhoppningen att den på sikt växer till en ‘Sweden Space Week’). Ska man vara extra försiktig kan man den första omgången sikta på att nöja sig med helgen fredag 6 oktober till söndag 8 oktober. Isåfall är en startpunkt att försöka locka med sig skolborgarrådet i Stockholm (Olle Burell, Socialdemokraterna) och dess kranskommuner, möjligtvis även kulturborgarråd (Roger Mogert, Socialdemokraterna) om man väljer att förpacka evenemanget så. Eventuellt kanske länsstyrelsen i Stockholm har någon funktion inom området som man borde adressera – men det är oklart för mig.

Politik och förutsättningar för Svensk astronomi?

Svensk astronomi bedrivs både inom forskarvärlden och näringslivet, och det handlar om arbetstillfällen både inom astronomi och kringindustrier. Förutsättningarna för astronomi i Sverige påverkas i hög grad av de beslut som fattas i Sveriges riksdag. Under innevarande mandatperiod tycks frågor kring rymden/astronomi väsentligen hamna hos statsrådet Helene Hellmark Knutsson (S) vars ansvarsområde är högre utbildning och forskning. Som lekman skulle jag kunna tycka att Gustav Fridolin (MP) och Mikael Damberg (S) också borde vara intresserade och delansvariga för frågan eftersom jag menar att det även handlar om grundutbildning och industri/näringsliv.

En intressant paneldebatt inom Stockholm Spaceweek skulle kunna vara mellan statsråden Helene Hellmark Knutsson (S), Mikael Damberg (S) och Gustav Fridolin (MP) och de riksdagsledamöter från oppositionen som oftast lyft frågan under nuvarande mandatperiod: Betty Malmberg (M), Hans Rothenberg (M), Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M), Mathias Sundin (L) och Fredrik Christensson (C). I april 2014 initierades utredningen En nationell rymdstrategi och den kompletterades i april 2015 med ett tilläggsdirektiv och i september 2015 presenterades resultatet En rymdstrategi för nytta och tillväxt och en diskussion skulle kunna handla om hur det dokumentet översatts till praktiska förutsättningar för forskare och näringsliv sedan dess (och vad som görs inom grundskola och gymnasium för att tillgodose universitet med motiverade studenter inom området)?

Lärosäten, KVA, Rymdstyrelsen och Industri?

Inom Stockholmsområdet bedriver både Tekniska Högskolan och Stockholms Universitet undervisning och forskning inom området. Även Vetenskapsakademin, Mittag-Leffler Institutet och Rymdstyrelsen sitter i Stockholm så representanter därifrån skulle kunna entusiasmera och uppmuntra unga personer att intressera sig för astronomi, naturvetenskap, matematik, ingenjörsämnen och datalogi. Man borde kunna ha en miniutställning i kombination med ett panelsamtal för att marknadsföra ämnen och frågor i området. Möjligen kanske man kan ha med någon aktör från näringslivet också. Dessutom vore det en ide att uppmärksamma Women in Tech, kanske kan någon från stockholmsinitiativet inom Women In Tech entusiasmera unga kvinnor att överväga naturvetenskap/teknik.

Föreningsliv?

Svenska Astronomiska Sällskapet och Svensk Amatörastronomisk Förening är två rikstäckande föreningar, och dessutom finns en handfull lokala föreningar runt landet exempelvis Stockholms Amatörastronomer. Och eftersom jag tycker att den yngre generationen är extra viktig i det här sammanhanget finns Unga Forskare och Astronomisk Ungdom som gissningsvis har liknande funderingar som jag. En möjlig farhåga är att de grupperna känner att astronomins dag och natt plus 3-4 star parties (Värmland, Öland, Mariestad och Norrland) är det man mäktar med att bidra till. Min hypotes är att de evenemangen å ena sidan är populära hos sin målgrupp men å andra sidan bara når de som redan är entusiaster inom området. Ifall representanter från de föreningarna känner att de har möjlighet att vara delaktiga tror jag att det vore bra, och rimligtvis borde de vara med på miniutställningen i ovanstående punkt.

Kommers och Kultur?

Inom Sciencefiction har Sverige bidragit med ett antal författare genom åren, och en del av dessa finns med oss idag. Det vore trevligt ifall man kan arrangera ett panelsamtal med ett antal svenska kulturpersoner som är intresserade av SciFi, gärna skribenter. Och om fotografen Göran Strand från östersund har tid och möjlighet att prata om astrofoto vore det fantastiskt. Och som av en händelse tycks en prequel/remake till Blade Runner upp på repertoaren den 6 oktober. Vän av ordning påpekar kanske att Bladerunner inte är rymdrelaterad, men om man är välvilligt inställd kan man tänka att scifi-kultur också bidrar till intresse. Ibland arrangerar Bio Rio något som de kallar för Film-Frukost, och där skulle man kunna tänka sig någon klassiker (The Day the Earth Stood Still (1951, USA, 1h 32m, regi: Robert Wise) eller Forbidden Planet (1956, USA, 1h 38m, regi: Fred M Wilcox)) följd av panelsamtal med kulturpersoner om SciFi.

När det gäller scifi och kultur finns några aktörer som säljer spel, film och böcker (exempelvis Science Fiction Bokhandeln), och när det gäller utrustning till astronomientusiaster finns till exempel AstroSweden, Rymdbutiken och Gunnar Olsson Foto som kanske skulle vilja vara synliga under den här typen av evenemang.

Spelifikation?

Spelifiering/gamification/spelifikation är ett begrepp som dyker upp i olika sammanhang som ett försök att öka motivationen för något. På det generella planet går det nog att hitta sätt att ‘spelifiera’ för att öka intresse för astronomi och naturvetenskap, men i mina ögon finns det två grupper av personer som är extra viktiga att fånga intresse/öka inntresse hos: lärare i grundskola/gymnasium och unga personer.

Spelifikation för lärarkåren?

Extra pedagogiska föreläsningar eller övningar, eller inspiration till elever med relativt enkla medel där lärare uppmärksammar varandra inom sin kommun eller stockholms län.

Spelifikation bland elever?

Uppsatstävlingar, både dokumentära och fiktion, beskrivningar på youtube av något fenomen och extra kreativa sätt att utföra experiment inom läroplanen för NO.

Spelifikation hos allmänheten?

Charles Messier levde i Frankrike under 1700-talet och är kanske mest känd idag för en katalog med drygt hundra astronomiska objekt som gick att observera från Frankrike med den teknologi som fanns under hans livstid. De flesta av de objekten går att se från Stockholm, så ‘Stockholm Messier-hunting Competition’ där man dokumenterar sina observationer på något valfritt sätt och beskriva objekten på så lockande och pedagogiskt sätt som möjligt.

Presentation efter tävlingar?

Ifall man vill ge deltagare en skapligt lång period att tävla under skulle man kunna tänka sig en presentation av resultaten på en annan årlig sammankomst (som inte heller fått någon direkt uppmärksamhet i Sverige): 12 april är det ‘Juris kväll’ som är årsdagen av Gagarins resa april 1961.

Genomförande?

Var och en av oss tänker säkert ibland att ‘någon’ borde styra upp det ena eller det andra, men ofta kommer inte ‘någon annan’ dyka upp helt automatiskt och erbjuda sig. Frågan man behöver ställa sig är ”vem någon är?”, och om ”man själv är någon?” eller vem som är en rimlig kandidat (och att ställa frågan till de kanditar man tycker är rimliga för att se om dom håller med). Idealt borde kanske jag själv kliva upp och dra i frågan, men eftersom min diaboliska baktanke är att unga personer bör lockas till naturvetenskap/astronomi är ett alternativ ifall Unga Forskare i samarbete med Astronomisk Ungdom känner att de är intresserade av frågan och att de har möjlighet att vara den sammanhållande gruppen. Dessutom skulle man behöva någon plats att hålla saker på, och eftersom det inte finns någon budget eller förväntas några direkta intäkter vore det bra ifall det finns lokaler som inte kostar speciellt mycket. Ifall SU och KTH tycker att det ligger inom deras intressesfär att unga lockas att studera naturvetenskap eller teknologi efter gymnasiet vore det awesome ifall de kan tänka sig att upplåta en del av albanova under dagarna – kanske utställning på plan 3 och föreläsning i någon eller några salar?

2011-10-23:031 Karlavagnen av Magnus Norden

2011-12-10:011 Månförmörkelse av Magnus Norden

2008-05-10:014 Halvmåne av Magnus Norden

2014-11-25:013 Nymåne av Magnus Norden

2009-02-09:013 Orion av Magnus Norden

Dawkins i Stockholm

I helgen var jag på Cirkus på ett evenemang arrangerat av Fri Tanke. Först delades Pi-priset ut (som instiftades 2009 av Fri Tanke i sambarbete med KVA). Efter det var det samtal mellan fysikerna Ulf Danielsson och Max Tegmark. Avslutningsvis samtalade Björn Ulveaus med Richard Dawkins. Bortsett från att sätena på Cirkus inte är så bekväma att sitta på i tre timmar på raken så var eftermiddagen intressant och givande.

Ett span man kan göra är att eftermiddagens laguppställning inte var bättre än Svenska kyrkans (slightly worse in my humble opinion) när det gäller demografisk fördelning. Man skulle lätt kunna tro att vita 50+ män från västvärlden är de som är värda att visa upp (de kvinnor som förekom på scenen var två som sjöng och en som ställde fram ett par extra stolar). Jag är möjligen naiv, men är övertygad om att vettiga vetenskapliga uppsatser skrivna av kvinnor också förekommer. Och kvinnliga forskare som skulle kunna prata om intressanta saker. Jag blev nyfiken på (men har inte access till datat) hur fördelningen bland nomineringarna ser ut sedan 2009 (då pi-priset kom till) fram till nu när det gäller kön, ålder och etnisk bakgrund. Mina fördomar om Kungliga VetenskapsAkademin är att de har en del förbättringspotential när det gäller hur man avspeglar den demografiska fördelningen i samhället (men blir gärna överbevisad). Undrar hur fördelningen är (med avseende på ålder, kön och etnisk bakgrund) bland doktorander, postdocs, forskare och professorer i Sverige? Och samma sak när det gäller författarna till vetenskapliga uppsatser.

Fri Tanke har gissningsvis inte så många anställda (en ren spekulation från min sida, har inte ens försökt ta reda på fakta) men Sturmark som är aktiv inom förlaget sympatiserar ju både med sekulär humanism och liberalerna, så utan att känna honom (eller att ens ha pratat med honom) så kan jag tycka att han ‘borde’ sympatisera med människors lika värde och att alla bör få samma chanser och inte exponeras för särbehandling baserat på irrelevanta saker (som exempelvis kön, ålder eller etnisk bakgrund).

2015-12-12 by Magnus Norden
2015-12-12 by Magnus Norden
2015-12-12 by Magnus Norden
2015-12-12 by Magnus Norden
2015-12-12 by Magnus Norden
2015-12-12 by Magnus Norden