Etikettarkiv: Foto

Nikon 2022

Jag är välvilligt inställd till Nikon och gillar deras kameror och objektiv. Jag har använt systemkameror från Nikon sedan länge, och köpte min första DSLR (Nikon D70) år 2005 hos Kameradoktorn. Jag hoppas att de kommer få tillräckligt stor marknadsandel så att deras kameradivision får en hållbar ekonomisk situation och kan fortsätta utveckla nya modeller. Jag skulle gärna se några till coola DSLR-modeller men inser att de stora leverantörerna rimligtvis kommer att fokusera på spegellösa modeller framöver.

Jag har för närvarande en D850 och en Z6 II och kommer sannolikt att vara kvar i Nikons ekosystem framöver. Canon, Sony, Fuji och andra har säkert bra modeller, men jag är nöjd med Nikon och har optik och annat för Nikon och tror att deras kommande modeller också kommer att passa för mina behov.

Sedan våren 2020 har corona-pandemin ställt till det på många sätt, och många brancher påverkas av bristen på halvledare när det gäller att få ut sina produkter. Hoppas båda problemen fixar sig så snart som möjligt.

Nikon fick precis ut sin Z9 innan 2021 tog slut, men i praktiken får man väl anta att den kommer ut till allmänheten under 2022. Jag hoppas Nikon släpper så många firmwareuppgraderingar till sina befintliga modeller som de kan för att maximera upplevelsen av respektive modells hårdvara. Jag utgår från att de släpper fler iterationer av de modeller som finns ute, men är inte säker på att Z6 III och Z7 III hinner släppas under 2022. Återstår att se när Z5 II och Z50 II dyker upp.

Jag var inte övertygad om att Nikon hade behövt bry sig om APS-C i sin mirrorless-portfölj, men nu när de valde att göra det har jag lite mixed feelings kring vad de bör släppa härnäst på det området – antingen en Z30 (motsvarande D3500-serien) eller en Z70 (motsvarande D500). D500 har ju ett par år på nacken men är en väldigt populär modell. När det gäller att ’få in nytt blod’ i ekosystemet skulle jag kunna leka med tanken på en Z3 (en billig och enkel fullformat) men jag är inte anställd av Nikon.

Det har till och från ryktats och spekulerats om en kommande Z8, men jag är inte säker på ifall en sån modell behövs (om den ens existerar som idé hos Nikon). Om man tänker att Z9 och dess kommande iterationer är pro-modellerna (mirrorless motsvarighet till D5 och D6), kommande iterationer av Z7 är mirrorless motsvarighet till D850 (med kommande förbättringar i processor, firmware, sensor och kanske högre upplösning osv) och kommande iterationer av Z6 är mirrorless motsvarighet till D750/D780 (med kommande förbättringar i processor, firmware, sensor och kanske 30 megapixel eller högre) så tänker jag fullformatsanvändare kanske får sina behov uppfyllda. Om man antar att Nikon vill tillhandahålla gateway-drugs för att locka in nya kunder till sitt ekosystem hoppas jag att de lägger krut på nya iterationer av Z5 och möjligen släpper en billig och enkel Z3, dvs relativt billiga och enkla fullformatskameror.

Nikon har fått ut ett antal objektiv för den nya Z och de har en roadmap för kommande gluggar. Sigma, Tamron och Tokina har ännu inte släppt några objektiv till Z-mount, däremot finns vissa från Samyang, Laowa, Lomography, 7Artisans och Mitakon Speedmasters från Zhong Yi Optics. Om Nikon menar allvar med APS-C vore det bra ifall de fick ut några dedikerade gluggar även om det såklart går att använda fullformat-optik.

Om man som jag ibland kan känna att ’Adobe är för stora’ och att det är bra med konkurrens / alternativ kan man överväga Nikons egen programvara, Luminar, Affinity Photo, Capture One, Darktable eller Raw Therapee.

Några youtubers som inte är så ’negativa’ kring Nikon:

2020-11-06 solnedgång av magnus norden

Kamerautveckling 2021

Det släpps nya kameramodeller regelbundet, och ibland har vissa en teknisk specifikation som är vassare än övriga. För oss prylnördar är det trevligt ju fler modeller som dyker upp, och jag tycket det är fördelaktigt på sikt med teknisk utveckling. Men ibland känner jag att recensioner/youtubers fokuserar för mycket på den ’vassare biten av specen’.

Ifall man gör en jämförelse med bilar så har majoriteten av alla bilister ingen nytta av att en personbil kan köra 250 km/h eller har 300 hk eller mer. Det finns andra saker som avgör hur praktisk / ekonomisk / ergonomisk en viss förare upplever att en viss bilmodell är. Någon kanske menar att det finns fler olika typer av fotografer än bilförare, och beroende av just ditt usecase kanske det är användbart med 120 megapixel, 8k 60, 30 bilder per sekund, superhög iso med acceptabelt brus eller supersnabb och avancerad AF-funtkionalitet. Men jag tänker att majoriteten av alla fotografer inte behöver ’de översta 10 procenten av allt’. Och i viss mån handlar 8k eller 30+ fps i dagsläget om marknadsföring snarare än att de flesta fotografer har behovet i närtid. Men samtidigt är det bra för vilken typ av produkt som helst att innovationen inte stannar av.

Ett tag var det mycket fokus på antal megapixels, och på sistone upplever jag att det varit en del fokus (pun not intended, just a lucky accident) på funktioner och algoritmer för AF (och antal AF-punkter), och 8k / 4k 120 och framerates. Jag tänker som sagt att det är bra att utvecklingen drivs framåt. Samtidigt är det mesta av det man ser nätet idag inte ens 4k. Och slomo är roligt ibland, men hur ofta är det nödvändigt? Och behöver stegen alltid vara multipler av två när det gäller upplösning? Många kanske skulle kanske nöja sig med 3k och 72-96? Eller 5k-6k och 24-30? Även om leverantörer pratar om 8k och så småningom kanske 12k eller 16k kanske de som har video som huvudområde skaffar dedikerade videokameror medan hybridanvändare nöjer sig med lägre? Dels har värme varit ett problem för vissa nyare modeller och dels bör högre upplösning ha impact när det gäller storage och efterbehandling.

På senare år har modeller med ’lägre’ upplösning för foto haft 20 – 24 megapixel, och jag gissar att motsvarande modeller så småningom kanske hamnar på 28-32 megapixel. Saker jag skulle önska att de utvecklades är sensorer – specifikt dynamiskt omfång, även ISO i den lägre ändan (25-32 eller lägre) och inte bara i övre delen av skalan. Och kanske 16 bitar istället för dagens 12-14.

Vissa leverantörer (plus mobiltelefoner) har labbat loss med ’computional photography’ medan andra legat lågt på det området. Och till skillnad från mobiltelefoner så har ingen kamera ett ’operativsystem’ eller tillåter appar. Det kan säkert finnas olika skäl för det, men jag tycker det vore intressant om fler vågade leka med tanken. Och på senare år, speciellt med mirrorless modeller har leverantörer blivit bättre (eller snarare mindre dåliga) när det gäller hur ofta och hur länge firmware-uppdateringar kommer.

För att locka nya användare / fotografer skulle leverantörer behöva lära sig från mobiltelefon-marknaden. Inte ens Sony som säljer många typer av konsument-elekronik ligger speciellt långt fram på det området när det gäller sina kameror. Och WIFI/GPS?

Utbudet av optik är ju minst lika intressant, likaså personen som håller i kameran.

2020-12-07 stockholm av magnus norden

Nikon 2021

Jag är välvilligt inställd till Nikon och gillar deras kameror och objektiv. Jag har använt systemkameror från Nikon sedan länge, och köpte min första DSLR (Nikon D70) år 2005 hos Kameradoktorn. Jag hoppas att de kommer få tillräckligt stor marknadsandel så att deras kameradivision får en hållbar ekonomisk situation och kan fortsätta utveckla nya modeller.

Jag har för närvarande en D850 och en Z6 II och kommer sannolikt att vara kvar i Nikons ekosystem framöver. Canon, Sony, Fuji och andra har säkert bra modeller, men jag är nöjd med Nikon och har optik och annat för Nikon och tror deras kommande modeller också kommer att passa mina behov.

Sedan våren 2020 har corona-pandemin ställt till det på många sätt både för många personer / organisationer / branscher. Men fotoindustrin hade det tufft redan innan Covid19, försäljningsvolymer för systemkameror och kompaktkameror har minskat sedan dess peak (runt 2013 give or take?) vilket påverkat både tillverkare och återförsäljare. En förklaring som presenterats ibland är att ’mobilkamerorna blir allt bättre’ – men jag tror det finns fler aspekter än så.

När det gäller systemkameror brukar Canon och Nikon anses ha störst marknadsandelar sedan den analoga tiden, och även när det gäller DSLR. Under senare år har spegellösa kameror ökat i popularitet och Sony gav sig in på den marknaden före Canon och Nikon och har därmed hunnit lite längre när det gäller marknadsandel, optik och vissa tekniska aspekter. Canon och Nikon gav sig in på mirrorless-marknaded med ett par modeller 2018.

De senaste åren har jag haft lite mixed feelings kring hur vissa youtubers / bloggare recenserat nya kameramodeller. Å ena sidan är det såklart intressant att utvärdera dess specifikation och jämföra den med liknande modeller från andra leverantörer, å andra sidan känner jag att man ibland fokuserar lite för mycket på vissa delar av specen och kan låta onödigt negativ över aspekter som inte är superviktiga för alla kategorier av användare. Visst kan vissa funktioner vara nice to have ifall man får dessa, men å andra sidan kanske vissa saker inte är ’en katastrof’ för alla om de inte finns. 8K-video kanske är skoj att ha, men år 2021 kanske det inte är superviktigt för alla? 4K 120 likaså. Dubbla minneskort kan ju vara trevligt eftersom det kan hända att kort strular ibland – men är det ’katastrofalt’ för alla typer av användare om det saknas? På senare tid har vissa fokuserat på (pun not intended) att vissa modeller från Sony och Canon har bättre AF jämfört med Nikons mirrorless. Men jämfört med den första firmware-versionen har de förbättrats väsentligt, och ifall man lär sig hantera de situationer man oftast fotograferar fungerar nog det mesta bra. Dessutom är ju inte alla sportfotografer.

Även om Sony och Canon har större marknadsandelar när det gäller mirrorless tror jag att Nikon kommer stabilisera sin ekonomiska situation framöver och släppa intressanta modeller de kommande åren. Det är inte uppenbart för mig varför de brydde sig om att släppa en APSC-modell (och enligt rykten kommer minst en till: Z30) men gjort är gjort. Enligt rykten kommer de släppa två DSLR-modeller i år (kanske efterföljare till D500 och D850?) och minst en DSLR-glugg. Och förmodligen minst två mirrorlessmodeller (Z8/Z9?) varav minst en highend (Z7 sas lite missvisande att det var en motsvarighet till D850 vilket inte riktigt stämmer) som kanske kan matcha highendmodeller från Canon och Sony bättre än Z7II. När det gäller gluggar har Nikon släppt ett antal sedan 2018 och har fler i pipen, dessutom släpper 3rdparty leverantörer optik också, under 2021 ryktas att Sigma släpper några Z-objektiv.

Några youtubers som inte är så ’negativa’ kring Nikon:

2007-09-23 ros i hagaparken av magnus norden

Stockholm Fotomaraton

Från och med idag kan man anmäla sig till Stockholm Fotomaraton 2018.

Historik

’Stockholm Fotomaraton 2.0’ drogs igång 2014 av Emil Gyllenberg, inspirad av Tove Voss som rattade Stockholm Fotomaraton från andra halvan av 1980-talet och ett par år in på 90-talet. Den återuppstod 1998 när Stockholm var kulturhuvudstad, och ett tappert försök gjordes även sommaren 2007.

I samband med årets upplaga av Stockholms Kulturfestival arrangeras den rebootade Stockholm Fotomaraton för femte gången.

Utmaning

’Back in the days’ när Tove startade Fotomaran i Stockholm (med inspiration från ett liknande event i Spanien ifall jag inte är felinformerad) fanns inga digitalkameror, så i samband med start fick deltagarna ut varsin 24-bildersrulle och då skulle man fotografera 24 teman i rätt ordning. Dels hade man bara en exponering per tema, dels skulle man fotografera i rätt ordning, och dels fick man ut 4 nya teman var fjärde timme så man kunde inte sova såvärst mycket under tävlingen.

I den nuvarande digitala versionen av tävlingen ska man fortfarande fotografera 24 teman i rätt ordning under 24 timmar, och man får ut 4 tema var fjärde timme. Till skillnad från på den analoga tiden kan man göra så många försök per tema man vill. En till restriktion är att man inte får efterbehandla bilderna, utan man lämnar in jpeg-filer som de blir i kameran direkt från minneskortet i slutet av tävlingen.

Man har dessutom ett kort som man får stämplar på vartefter man passerar stationer var fjärde timme och vid målgång behöver man ett komplett kort.

För de som funderar på saken, men tänker att 24 timmar låter ’för mycket’ så finns från och med i år möjligheten att köra en ’halvmara’ och avsluta vid stationen vid midnatt.

Appeal

Vid första anblick kanske det inte låter så svårt att skapa 24 bilder på ett dygn, speciellt ifall man tänker att man har hur många försök som man behöver på sig per tema. Augusti i Stockholm är dessutom oftast ganska behagligt väder-wise. Men en del av charmen är att försöka få till originella idéer på de teman som några hundra andra personer får samtidigt som man själv. Och även om man inte är såvärst trött de första 8-12 timmarna så kan det bli en utmaning från och med småtimmarna efter den första halvan av dygnet.

Tävlingsmomentet är en komponent i evenemanget, och man är ett par hundra deltagare som får exakt samma teman utdelade på exakt samma platser och tidpunkter som varandra, och deltar på exakt samma villkor, och utöver att jämföras med varandras serie om 24 bilder så brukar några teman (som bara arrangörerna känner till på förhand) bedömas.

Samtidigt gissar jag att många i likhet med mig upplever att man utmanar sig själv: hur bra presterar just jag under de här förutsättningarna? Hur bra bilder kan jag få till? Hur håller jag fantasin och kreativiteten igång efter flera timmar när man börjar bli trött? Kanske inte helt olikt de som springer ett maraton-lopp? Som motionär kanske man inte har ambitionen att vinna över eliten, snarare att se hur man själv presterar jämfört med just sig själv?

Man kan dessutom se evenemanget som ett trevligt tillfälle att träffa likasinnade fotoentusiaster under ett trevligt dygn. Även om det är en tävling brukar deltagarna vara trevliga och hjälpsamma och välvilligt inställda till varandra. Och en helg i Stockholm i trevligt augusti-väder kan vara en trivsam övning när sommaren närmar sig sitt slut. Om man är riktigt fotonördig kanske man känner till att årets World Photo Day infaller samma helg, och ser det som ett ytterligare skäl att plåta i mitten av augusti.

För den som ’vill göra två flugor på smällen’ brukar Midnattsloppet och Stockholm Zombie Walk gå samma helg. De är trevliga evenemang, och kan erbjuda fotomöjligheter – men var medveten om att flera fotokolleger kanske tänkt på samma sak, så var kreativ (vilket gäller för alla teman över hela dygnet).

2014-08-16 Fotomaraton. Foto: Magnus Norden
2014-08-16 Fotomaraton. Foto: Magnus Norden
2014-08-16 Fotomaraton. Foto: Magnus Norden
2014-08-16 Fotomaraton. Foto: Magnus Norden
2017-06-11 Emil Gyllenberg. Foto: Magnus Norden
2017-06-11 Emil Gyllenberg. Foto: Magnus Norden
2017-06-11 Emil Gyllenberg. Foto: Magnus Norden

Framtidens Ansel Adams?

Allt fler har tillgång till fotografering idag – både stillbilder och video – och en uppenbar orsak är tillgång till mobiltelefoner. Många miljoner bilder och videoklipp laddas upp på sociala medier varje vecka.

I början av 1900talet släpptes kameramodellen Brownie av Eastman Kodak och leverantörens ambition var att det skulle vara en billig kamera för folket. Ansel Adams sägs ha fått en Brownie av sin pappa som ung. På liknande sätt kanske ’framtidens Ansel Adams’ får inspiration till en karriär inom forografi genom dagens mobilkameror. Smartphones kan vara en inkörsport – eller gatewaydrug om man så vill – till utrustrning med en större sensor, utbytbar optik och fler möjligheter att påverka slutresultatet.

Ju mer man fotograferar desto fler tillfällen har man att fundera över varför resulten blir som de blir, både när det gäller ’mjuka’ aspekter som komposition och val av motiv och när det gäller ’hårda’ aspekter som inställningar vid fototillfället och vilken hårdvara man använder.

Vad som är en ’bra’ bild avgörs av flera olika parametrar, inklusive ’tycke och smak’.

När det gäller inställningar vid fotograferingstillfället erbjuder även smartphones appar som tillåter att användaren gör olika val för exponerningen (och i viss utsträckning även ifall man vill att resultatet ska vara en raw-fil). Både för iphone och android finns olika alternativ – jag har en android och använder bland annat ’Open Camera’ på den.

När det gäller efterbehandling av det man fotograferar tänker många på kommersiella produkter och har ibland känslan av att sådana är dyra och svåra att lära sig.

Ett antal opensource-programvaror finns att välja på, några nämns på pixls ( exempelvis Raw Therapee och darktable ). Även för videoredigering finns ett antal valmöjligheter inom opensource, till exempel Open Shot och Shotcut.

I dagsläget finns ett ohemult stort utbud av information i form av hemsidor, bloggar och youtubekanaler både när det gäller specifika handgrepp i programvaror och för inspiration kring foto och video. Det mesta är på engelska, men det finns en del även på svenska.

För min del kollar jag bland annat följande sajter regelbundet: Photo Rumors, D P Review, PetaPixel, DxO Mark och för fotoinspiration finns många sebara youtube-kanaler. Ifall man gillar att stödja europeiska kanaler finns en snubbe i Rumänien som kallar sig Photo Tom som ofta hittar intressanta miljöer, och nyligen snubblade jag över en svensk kille via en artikel på petapixel. Han heter Micael Widell och verkar passionerad, entusiastisk och nyfiken, och finns på YouTube, Instagram, 500 px, Twitter och MW Roll.

Inom kameraområdet finns det goda möjligheter att låta sin inre prylnörd frodas, det kommer ny och bättre utrustning ofta. Samtidigt har de flesta av oss inte en obegränsad budget, och dessutom har inte alla foto som primär inkomstkälla. Lyckligtvis är det inte utrustningen som är det viktigaste, utan personen som använder den – så se till att komma ut och plåta oavsett vilken utrustning du har. Funderar du på att uppgradera finns även begagnatmarknaden som ett alternativ. Nyligen släppte Nikon sin D850, och dess spec är trevlig. Samtidigt har jag haft en D700 i flera år som jag varit supernöjd med – så bara för att det kommer nya modeller blir ju inte äldre modeller automatiskt dåliga över natten, vilket följande youtubeklipp kan vara en inspiration till:

Förut kunde man se antalet megapixel i kamerareklam som säljargument. Det brukar framgå även idag, fast primärt i informativt syfte. Sensorteknik går framåt från år till år, och en större sensor har fördelar framför en mindre, exempevis för brusnivåer, dynamiskt omfång och ISO-prestanda. Det som i digitalfotovärlden kallas ’fullformat’ kallades på analog-tiden för 35mm-film, men oavsett namn är storleken på ’ljus-samlaren’ 24*36 mm vilket innebär ca 860 kvadratmillimeter. Både i den analoga och digitala världen finns det större storlekar än så, de kanske mest kända ’stora’ kamerorna från den analoga tiden (exempelvis Hasselblads mellanformat) exponerar en yta på ca 6*6 cm, men det finns betydligt större än så. APS-C från Canon är 330 kvadratmillimeter medan APS-C från övriga ligger på 370 kvadratmillimeter. Micro Four Thirds ligger på 225 kvadratmillimeter. I många av dagens telefoner är sensorn mellan 15-25 kvadratmillimeter, och dessutom är kvalitet på objektiv vanligtvis betydligt enklare än de som finns till systemkameror.

Ifall du är både en fotonörd och en filmnörd finns det ett antal fotorullar som släppts genom åren. En klassiker som fyllde 50 häromåret är Blow-Up (1966, England, 1h 51m, regi och delvis manus: Michelangelo Antonioni, AllMovie, Kritiker, Rotten Tomatoes, Wikipedia)
2014-08-21 Brownie by Alan Levine

World Photo Day 2017

World Photo Day är ett årligt event den 19 augusti sedan 2009 och enligt dess initiativtagare ( Korske Ara från Australien ( Twitter / Instagram / YouTube ) ) är syftet ’to celebrate the passion for photography in our communities’.

Av alla fotoentusiaster som känner till dagen deltar en viss andel, men två frågor man kan ställa sig är ’Hur gör man så att fler av alla personer som har någon kamera känner till dagen?’ och ’Hur gör man så att en större andel av de som känner till dagen väljer att delta?’.

Marknadsföring för *this

Både kommersiella och ickekommersiella organisationer skulle kunna hitta på aktiviteter och hänvisa till ’fotodag’ och indirekt få marknadsföring för sitt kärnområde:

  • Politiska partier skulle kunna försöka få sina kärnideer belysta
  • Grupper som opinionsbildar kring en viss fråga
  • Fotoklubbar skulle kunna göra foto-events
  • Festivaler eller föreningar skulle kunna ha fotoevents kring sina områden
  • Analoga/digitala butiker som säljer fotorelaterade produkter skulle kunna uppmärksamma dagen
  • Skolor som undervisar i bild kan uppmärksamma dagen
  • Museum som är bildrelaterade skulle kunna uppmärksamma dagen
  • Contentproviders på nätet som har bild som kärnområde kan uppmärksamma dagen

Implementation i 08-området?

Eftersom jag bor i 08-området kan jag konstatera att Stockholms kultur-festival och We are Sthlm pågår då, så där känns det inte alltför långsökt att ha fotorelaterad aktivitet ( vän av ordning kanske konstaterar att Stockholms Fotomaraton äger rum på rätt dag, och kanske menar att det ordnar den delen ). Man skulle kunna tänka sig något på kulturhuset – kanske en utställning av bilder från gamla klara eller något annat med stockholmskoppling och visning av någon film på klarabion, eller att Bio Rio har en filmfrukost ( och kanske visar en gammal klassiker som Blow-Up ( 1966, England, 1h 51m, regi: Michelangelo Antonioni, Rotten Tomatoes ) eller den mer aktuella The Man Who Saw Too Much ( 2015, Mexico/USA, 1h 29m, regi: Trisha Ziff, Rotten Tomatoes ) med en paneldiskussion/samtal i anslutning till filmen.

Slumpmässiga tema-förslag

Ifall du vill fotografera, men saknar idéer eller vill ha utmaningar från någon annan skulle följande ( mer eller mindre godtyckliga förslag med varierande svårighetsgrad ) kunna vara en utgångspunkt:

Varför 19 augusti?

Initiativtagarnas val av datum är relaterad till dagerrotypi och att Frankrike köpte loss patentet och gjorde det fritt tillgänglig för allmänheten 19 augusti 1839.

2015-06-02:023 Photogear (Foto: Magnus Norden)

2015-06-02:023 Photogear by Magnus Norden

Tempofestivalen 2017

Årets upplaga av Tempo Dokumentär Festival (Twitter resp Instagram) pågick 6-12 mars med temat (O)sanning och jag hade förmånen att få se många dokumentärmakare på drygt 20 events under veckan. För min egen del upplever jag det som en extra fördel med att konsumera utbudet på festivaler att det ofta finns möjligheter till Q&A med personerna som ligger bakom dokumentärerna. Utöver det var en av favoriterna årets ’Tempo Pitch’ där man fick ta del av ideer kring kommande arbeten / work in progress av kreatörerna – grymt intressant och inspirerande. Dessutom är mitt intryck att alla jag såg som jobbade med festivalen var hjälpsamma och trevliga mot varandra och besökarna.
2017-03-07:028 maud nycander på bio rio av magnus norden
2017-03-08:090 raoul peck på bio rio av magnus norden
2017-03-06:129 melissa lindgren och agneta mogren på folkoperan av magnus norden
2017-03-11:024 melissa lindgren och agneta mogren på teater tre av magnus norden

Foto i Stockholm

Under andra halvan av 1980-talet var jag med i en fotoklubb i Åkersberga och fotointresset har hållit i sig sedan dess, men efter jag flyttade hemifrån har jag inte brytt mig om att kolla upp nya föreningar. Idag finns minst tre föreningar som har månadsmöten i Stockholms innerstad (två på söder och en i vasastan): Stockholmsbild, Stockholms Fotoklubb och fotoklubben Avtrycket. Jag kan inte avgöra ifall det finns några filosofiska (eller andra) skillnader, men min gissning är att föreningarna uppstått oberoende av varandra och lever kvar.
Sedan är det ju upp till var och en ifall man vill vara med i någon förening eller inte. Man kan ju hitta allt möjligt relaterat till sitt intresse på nätet, det finns olika sociala medier där man kan visa sina bilder eller titta på andras, det finns ted talks om fotografi, tidningar och böcker på temat och så har Stockholm fotomaraton återuppstått sedan något år.
2015-06-02:023 gear by magnus norden