Beroende på hur man räknar / definierar saker skulle man kunna betrakta 1917 (parlamentarism och Gustaf V), 1918 (allmän och lika rösträtt i kommunala val för män), 1919 (allmän och lika rösträtt för kvinnor och män) eller 1921 (första valet med kvinnlig rösträtt) som viktiga årtal för demokratin i Sverige. Och som hundraårsminne av det skulle man kunna utropa ’Demokratins år’ i Sverige 2017 (eller 2018, 2019 eller 2021 beroende på vilket av åren man väljer).
Jag ser ett flertal skäl att ha ett sådant år, framförallt för att påminna om att det samhälle vi delar med varandra är ett gemensam projekt för oss alla, och att alla berörda institutioner jobbar för att locka så många som möjligt att engagera sig i samhällsfrågor, och visa att det är relevant, och vilka vägar som finns. Både partier och olika samhällsorgan bör vara delaktiga (riks, landsting och kommun) likaså grundskolor och gymnasier. Man bör anstränga sig för att nå ut till så många grupper som möjligt, med olika socioekonomisk situation. Som jag ser det bör det vara en riksangelägenhet, men jag vet inte vart frågan ska lyftas och initieras? Riksdagen? De olika partierna?
Som av en händelse kan vi i år fira 250årsjubileum av tryckfrihetsförordningen 1766. Det är lätt att ta demokrati och våra grundläggande rättigheter för givet – men låt oss inte göra det!
