Nu är årets filmfestival över. Det fanns 150 filmer att välja på från ett antal länder och i ett antal olika genres. Jag såg bara en bråkdel, nämligen följande:
- Beautiful Boy (2018, USA, 2h 0m, regi: Felix van Groeningen, Kritiker, Meta Critic, Rotten Tomatoes)
- Charlie Says (2018, USA, 1h 44m, regi: Mary Harron, Kritiker, Meta Critic, Rotten Tomatoes)
- Climax (2018, Frankrike, 1h 35m, manus och regi: Gaspar Noé, Kritiker, Meta Critic, Rotten Tomatoes)
- Kindergarten Teacher (2018, USA, 1h 35m, manus och regi: Sara Colangelo)
- Lords of Chaos (2018, England/Sverige, 1h 52m, regi: Jonas Åkerlund, Kritiker, Meta Critic, Rotten Tomatoes)
- Madeline’s Madeline (2018, USA, 1h 33m, manus och regi: Josephine Decker, Meta Critic, Rotten Tomatoes)
- Museo (2018, Mexiko, 2h 08m, manus och regi: Alonso Ruizpalacios, Meta Critic, Rotten Tomatoes)
- Pause (2018, Cypern, 1h 36m, manus och regi: Tonia Mishiali, Rotten Tomatoes)
- Ray & Liz (2018, England, 1h 48m, manus och regi: Richard Billingham, Meta Critic, Rotten Tomatoes)
- Skate Kitchen (2018, USA, 1h 46m, manus och regi: Crystal Moselle, Meta Critic, Rotten Tomatoes)
- Suspiria (2018, USA, 2h 32m, regi: Luca Guadagnino, Kritiker, Meta Critic, Rotten Tomatoes)
- The Guilty (2018, Danmark, 1h 25m, manus och regi: Gustav Möller, Meta Critic Rotten Tomatoes)
- The Man Who Feels No Pain (2018, Indien, 2h 14m, regi: Vasan Bala, Rotten Tomatoes)
- X & Y (2018, Sverige, 1h 52m, manus och regi: Anna Odell, Kritiker)
- Vox Lux (2018, USA, 1h 50m, manus och regi: Brady Corbet, Kritiker, Meta Critic, Rotten Tomatoes)
Det jag tycker är charmen med filmfestivaler är dels möjligheten att se personerna bakom filmerna (Face2Face/Q&A) och dels att få tillgång till bra filmer som inte kommer upp på den ordinarie repertoaren.
I vår visas Junior-festivalen, och i Augusti 2019 är det dags för sommarbio i Rålambshovsparken. Jag gissar att de inte spikar temat för sommarbion förrän i slutet av våren eller tidigt på sommaren. I juli är det 50årsjubileum för när Apollo 11 satte de första människorna på månen, men ’Rymd’ var tema för bara ett par år sedan så det är nog ’förbrukat’. De senaste tre åren har temat varit ’1970-talet’, ’1980-talet’ och ’1990-talet’ så ifall den trenden fortsätter kanske det blir 2000-talets första decenium. Isåfall skulle jag önska mig någon av Be Kind Rewind, Broken Flowers, Eternal Sunshine of the Spotless Mind, Once, Darjeeling Limited, Paranoid Park, Samsara, Spirited Away eller The Wrestler.
