Nu är det ungefär tre månader kvar – 13 veckor eller knappt hundra dagar – kvar till valet 9 september 2018.
Sannolikt får varken alliansen eller det rödgröna blocket egen majoritet i riksdagen, och dessutom har miljöpartiet, liberalerna och kristdemokraterna rört sig ganska nära fyraprocentspärren en ansenlig tid enligt opinionsundersökningar och det kan inte uteslutas att minst ett av dom inte kommer in i riksdagen den kommande mandatperioden. Dessutom finns chansen att det går hyggligt för Jimmies gäng även i det kommande valet. Man kan tycka vad man vill om de utsagorna – men vi måste åtminstone förhålla oss till möjligheten, och att det parlamentariska läget sannolikt blir en utmaning efter valet.
Valdeltagande
År 2014 var valdeltagandet till riksdagen 85.8 procent, och sedan 1973 har det enligt statistiska centralbyrån varierat mellan 80.1 procent (2002) och 91.8 procent (1976). Det brukar anses vara relativt högt, men jag brukar undra varför 10-20 procent väljer att inte använda sin rösträtt.
Ifall man bryter ner valdeltagandet i valkretsar, ålder, socioekonomiska faktorer eller andra grupperingar så varierar valdeltagandet än mer, vilket jag kan känna är ett misslyckande för oss som samhälle. Jag tycker det är viktigt att alla grupper känner att de kan vara med och påverka och finns representerade och att de egna frågorna blir hörda.
Ta del!
Jag skulle önska att alla som får rösta gör det! Och åtminstone inför varje val utmanar sig själv och inte bara slentrianröstar på det parti man gav sin röst senast. Fundera på vilka frågor som är viktigast för just dig på riksnivå, landsting och kommun (och EU när det är val dit, och ifall du röstar i kyrkovalet). Ta reda på vad respektive parti vill kring de frågorna, och vad de har gjort under den senaste mandatperioden. Försök se bortom valpropaganda och ta reda på så mycket fakta du kan kring de frågorna.
Kolla även upp de intresseorganisationer som finns kring dina frågor – och om de grupperna/organisationerna saknas kan du starta upp egna. Opinionsbilda på de sätt du kan!
Tänk även på att ’höger-vänster-skalan’ ofta inte är tillräckligt nyanserad. Det finns fler dimensioner i politiken. ’Fattig vs rik’ är inte den enda aspekten man kan ha för att beskriva samhällsfrågor. Man talar ibland om Politiskt spektrum, Nolan-diagram, World Values Survey, Politisk kompass och GAL-TAN.
- Frihandel och internationella samarbeten vs handelstullar och protektionism
- Konservatism vs förändringsbenägenhet
- Kollektivism vs individualism
Det finns inga axiom skrivna i sten
När det gäller upplägget på vår demokrati och parlamentarism finns idag ett antal ’egenskaper’ som i princip inte är skrivna i sten, som skulle kunna utmanas och möjligtvis förändra om det är folkviljan:
Fyraprocentspärren skulle kunna sänkas (vilket skulle göra det enklare för fler partier att komma in, men göra respektive parti ’svagare’) eller höjas (vilket kanske innebär att färre partier kommer in men möjligen blir ’starkare’) eller lämna oförändrad.
Valdag behöver inte nödvändigtvis vara densamma för riksdag, landsting och kommun.
349 ledamöter är inte den enda möjliga storleken på riksdagen, vad skulle 249 ledamöter innebära för demokratin? 449 ledamöter?
Mandatperioden är i dagsläget 4 år, och har under perioder varit 3. Vad skulle det få för effekt om den var 5 år? Och behöver mandatperioden vara densamma i landsting och kommun?
Enkammar-riksdagen infördels 1971. Är den ändamålsenlig, och vilka andra alternativ känns relevanta?
Monarkin kan man fundera över hur relevant den är år 2018. Är det modernt att en person ärver offentliga ämbeten? Och vilka alternativ för republik känns mest relevanta?
