En idé för en franchise?

Bakgrund

Jag brukar få diverse idéer mellan varven om saker som skulle kunna bli en novell, film, Netflix-serie eller brädspel/strategispel/datorspel, men påbörjar inte alla.

1: Inspiration

Jag tycker Only Lovers Left Alive (2013, USA, 2h 03m, manus och regi: Jim Jarmusch, MetaCritic, Rotten Tomatoes, Wikipedia) har en trevlig och annorlunda stämning.

Och i Millennium (1989, USA, 1h 48m, manus: John Varley, regi: Michael Anderson, MetaCritic, Rotten Tomatoes, Wikipedia) har de rätt intressanta tankar om kausalitet, och omfattningen av historiska förändringar. Om man till exempel åker tillbaka till början av 1920-talet och hämtar en hink vatten från Atlanten så får det förmodligen inte särskilt stora effekter på hur framtiden utvecklas, men ifall man istället skulle mörda Hitler i början av 1920-talet skulle förmodligen den historiska utvecklingen se annorlunda ut.

I filmen Predestination (2014, USA, 1h 37m av bröderna Spierig baserad på en novell av Robert A. Heinlein) finns ytterligare en premiss kring tidens gång.

I serien Fringe (2008-2013, av Abrams, Kurtzman och Orci) förekommer ’Observers’ och i filmen The Adjustment Bureau (2011, USA, 1h 46m, regi: George Nolfi, baserad på en novell av Philip K. Dick, rotten tomatoes) förekommer det ’justerare’ men båda dessa grupper har ett annat syfte och ton än våra protagonister.

Kort sagt finns det rätt många filmer, noveller och serier kring tidsresande där reglerna och upplägget varierar.

2: Filosofi

Ifall man är intresserad av metafysik (SEP) och ontologi (SEP) kan man fundera på vad tid är och hur vi kan veta något om den. Finns tiden? Finns ”historien”? Finns ”framtiden”? Eller är det bara ”nu” som finns? Finns ”kausalitet” och vad är det i så fall? Och hur kan vi veta något om kausalitet? Finns någon relation mellan tid och kausalitet? Och vilka egenskaper har den relationen i så fall? Några idéer inom filosofin kallas presentism, eternalism, A-teori och B-teori och endurantism. Inom modal logik kan man uttrycka saker om tid med temporal logik (SEP). Och hur förhåller sig idéer som determinism och fri vilja till varandra?

3: Fysik

Inom fysiken skulle man kunna fundera på om det ”gamla” synsättet är enklast att tänka på: tiden är en linje och rummet är tredimensionellt och de är oberoende. Eller är det snarare som i den idé som presenteras inom Einsteins speciella relativitetsteori (Minkowski), där tiden och rummet hänger ihop i en 3 + 1-dimensionell struktur? Eller är den till och med krökt? Eller är till och med Gödel-metriken bäst lämpad för att beskriva vissa lösningar hos Einsteins fältekvationer?
Inom science fiction nämns ibland begrepp som maskhål och takyoner.

Är tiden enkelriktad? Eller dubbelriktad som vissa andra fenomen inom fysiken? Säger förändring av entropi något om varför tiden tycks vara enkelriktad?

Inom kvantmekaniken används ibland begreppet Heisenbergs osäkerhetsrelation. Skulle man kunna tänka sig någon liknande typ av osäkerhetsrelation mellan tiden och förändringshastigheten hos ett system? Aleksandr Lyapunov och Henri Poincaré gjorde matematiska arbeten kring instabila system, och senare även Edward Lorenz. Begreppet fjärilseffekten brukar användas för att beskriva system som är känsliga för begynnelsevillkor.

4: Protagonister

Namnen Ask och Embla känns passande för historiens två protagonister. De har inga verktyg för att resa i tiden, har inte eviga liv och inga övernaturliga förmågor. Men jag tänker mig att de har en livslängd som är betydligt längre än vanliga människors (en handfull sekel).

Deras främsta drivkrafter är empati och nyfikenhet, och deras inställning till mänskligheten är lite som den som föräldrar har till sina barn: de vill att de ska ha det så bra som möjligt, men samtidigt vill de inte bara ’fixa allt’ utan barnen behöver få skrapa sina knän ibland för att lära sig.

5: Modus operandi / Tillvägagångssätt

För att dölja sina onaturligt långa liv och gå under radarn anammar de nya identiteter med jämna mellanrum genom åren, exempelvis Gregor Mendel och Henrietta Swan Leavitt.

Eftersom jag själv är systemutvecklare tänker jag att de inte gillar vattenfallsmodellen utan föredrar att arbeta agilt, att göra avgränsade förändringar, utvärdera resultatet och planera igen.

Deras styrka är att de har en stark intuition kring hur samhället eller vetenskapen är på väg att förändras för tillfället. Beroende på hur turbulent den aktuella tiden är så kan de ’se’ olika långt när det gäller vilka konsekvenser olika alternativ kan få. Man kan se det som en form av temporal osäkerhetsrelation, inte helt olik Heisenbergs osäkerhetsrelation inom kvantmekanik.

Ibland är volatiliteten i systemet för hög för att kunna se eller förutspå speciellt säkert, som till exempel inför världskrigen som därmed inte kunde förhindras oavsett hur goda intentioner våra protagonister har.

6: Release Notes från Historien

De såg till att Alexander Fleming hittade sitt mögel och drog rätt slutsatser för att kunna lägga grunden till antibiotika. De uppmuntrade även Évariste Galois att dokumentera sina tankar kring algebra kvällen innan duellen. 1854 i London fick John Snow en diskret knuff för att ringa in kolera.

I det viktorianska England var pneumatik och hydraulik välkända teknologier, och inom textilindustrin fanns spinnfabriker som i viss mån styrdes av hålkort. Under den eran arbetade Charles Babbage med att försöka bygga maskiner med talbasen tio, medan George Boole presenterade sina arbeten relaterade till satslogik. Man kan tycka att någon borde ha insett att dåtidens teknologi lämpade sig mycket bättre för talbasen två snarare än tio. Dessutom skulle man kunna implementera AND, OR och NOT med hydraulik eller pneumatik (där flöde kan vara 1 eller true, medan avsaknad av flöde kan vara 0 eller false – och det vore relativt enkelt att addera 4-bitarstal med den här teknologin). Efter det kan man bli inspirerad att styra flödet med hålkort.

Ask och Embla hade sina skäl att anse att det viktorianska England inte var redo för binära datorer än. 1886 skickade Charles Sanders Peirce ett brev till Allan Marquand med idén att man kan implementera binär logik med reläer. Även här såg Ask och Embla till att brevet och idén glömdes bort (those ideas will be lost in time, like tears in rain?) i 50 år tills 1937 när Claude Shannon oberoende återupptäckte nästan exakt samma tanke och presenterade den i en artikel.

Ask och Embla passade på att fixa så att den tyska administrationen inte blev tillräckligt intresserad av Konrad Zuses arbeten med reläbaserade datorer i Berlin, och därmed blev de allierade de första med digitala maskiner. Och de fördröjde det tyska atomprogrammet tillräckligt länge så att Manhattanprojektet hann före.

Sommaren 1940 knäckte matematikern Arne Beurling krypteringen från den tyska G-skrivaren på bara två veckor. Han var en väldigt kompetent matematiker, men fick en knuff i rätt riktning för att kunna hantera det materialet på den tiden, för att ge Sverige ett informationsövertag och göra det möjligt att förbli en neutral buffertzon. Även teamet i Bletchley Park får vissa typer av knuffar för att tolka den information de får – och både engelsmännen och svenskarna drar nytta av att tyskarnas operatörer ibland slarvar – vilket naturligtvis är en knuff också.

Efter andra världskriget hade England och USA kunnat få monopol på datorer, så efter en viss knuff byggde Sverige Bark och Besk på 1950-talet.

Ibland uppstår oförutsedda utmaningar. Fritz Haber var en tysk kemist som fick en knuff i rätt riktning för att uppfinna Haber-Bosch-metoden. Det innebar visserligen att mänskligheten kunde producera konstgödsel som mättade miljoner, men under första världskriget blev han även den kemiska krigföringens fader.

Det sägs att Alfred Nobel menade att hans sprängmedel skulle avskräcka människor från att kriga, Fritz Haber menade att kemiska stridsmedel skulle avskräcka från krig och Robert Oppenheimer att atombomben skulle avskräcka. För Ask och Embla finns ofta den typen av farhåga – med viss typ av kunskap eller teknologi finns risk för otrevliga tillämpningar. Mediciner har potential att bota människor medan samma kunskap kan användas för biologisk krigföring.

Ask och Embla som historiens dirigenter