Etikettarkiv: riksdagen

Rymd i Riksdagen

Rymdfrågor har kommit upp i riksdagen genom åren, och onsdagen 2018-05-09 presenterade regingen En strategi för svensk rymdverksamhet.

Datum Benämning Titel
2018-05-09 Prop 2017/18:259 En strategi för svensk rymdverksamhet
2018-03-07 Fr 2017/18:978 Regeringens rymdstrategi
2018-02-20 Ip 2017/18:388 Satellituppskjutning och rymdstrategi
2018-01-23 Bet 2017/18:UbU32 En svensk nationell rymdstrategi
2017-10-09 Ip 2017/18:24 Den kommande rymdstrategin
2017-10-05 Mot 2017/18:2955 Möjliggör rymdturism
2017-09-14 Mot 2017/18:29 En svensk till Mars och andra förslag till en svensk rymdstrategi
2017-04-25 Fr 2016/17:1288 Rymdstrategi
2017-02-24 2016/17:UbU13 En rymdstrategi för Europa
2017-02-20 Fr 2016/17:895 En svensk rymdstrategi
2017-02-02 2016/17:NU4y En rymdstrategi för Europa
2016-12-08 Ip 2016/17:193 Den svenska rymdnäringen
2016-11-30 2016/17:FPM31 En rymdstrategi för Europa
2016-11-22 2016/17:4646DE En europeisk rymdstrategi
2016-11-10 Ip 2016/17:107 Rymdstrategi
2016-10-28 Ip 2016/17:93 Rymdstrategi
2016-06-08 Ip 2015/16:711 Rymdturism i Sverige
2016-04-15 Fr 2015/16:1123 Rymdstrategi för nytta och tillväxt
2015-10-02 Mot 2015/16:915 Rymd, besöksnäring och tillväxt
2015-09-02 SoU 2015:75 En rymdstrategi för nytta och tillväxt
2015-04-16 Dir 2015:42 Tilläggsdirektiv till Utredningen om en nationell rymdstrategi
2014-11-10 Mot 2014/15:1984 Statliga Rymdbolagets verksamhet och den strategiska exportkontrollen
2014-11-07 Mot 2014/15:1062 Esranges utveckling
2014-04-10 Dir 2014:57 En nationell rymdstrategi
2014-03-21 Ip 2013/14:380 Rymdturism
2014-03-13 Fr 2013/14:495 Slaget om rymdturisterna
2013-11-25 2013/14:2C3A82 Inrättande av ett stödprogram för rymdövervakning
2013-11-06 2013/14:UbU8 Svensk rymdverksamhet
2013-10-01 Mot 2013/14:Ub235 Nationell rymdstrategi
2013-07-02 2012/13:FPM123 Jordobservationsprogrammet Copernicus
2013-04-05 2012/13:FPM82 EU:s rymdindustripolitik
2013-02-14 RiR 2013:1 Svensk rymdverksamhet – en strategisk tillgång?
2013-01-01 2012/13:2B9C80 EU rymdindustripolicy
2012-10-02 Mot 2012/13:Ub231 Nationell strategi för rymdverksamhet
2012-06-12 2011/12:FPM151 Avtal om jordobservationsprogrammet GMES
2012-03-28 2011/12:UbU18 Forskning, forskarutbildning och rymdfrågor
2011-12-20 2011/12:FPM65 Europeiska jordobservationsprogrammet GMES
2011-10-04 Mot 2011/12:Ub323 Nationell strategi för rymdturism
2011-05-26 Fr 2010/11:554 Esrange och den nationella tilldelningen på 2.3-gigahertzbandet
2011-05-10 2010/11:FPM105 Rymdstrategi för Europeiska unionen
2011-01-01 2010/11:2933AB Rymdstrategin
2010-12-01 Fr 2010/11:131 Försäljning av Rymdbolagets satellitverksamhet
2010-11-15 2010/11:244716 Rymdrådet
2010-10-15 Mot 2010/11:N210 Nationell strategi för rymdturism
Datum Benämning Titel

2014-11-25 Symning över Brunnsviken, foto Magnus Norden

Valet 2018

Söndagen 9 september är det 2018 års val till kommun, landsting och riksdag. Möjligen blir kampanjerna ’smutsigare’ än i de senaste valen, och sannolikt får varken det rödgröna blocket eller alliansen egen majoritet i riksdagen. Dessutom har Miljöpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna rört sig i närheten av fyraprocentsgränsen under den nuvarande mandatperioden enligt opinionsundersökningar och det kan inte uteslutas att minst ett av dessa partier hamnar under den spärren i valet. Dessutom finns chansen att Jimmies gäng även efter riksdagsvalet blir det parti som hamnar på tredje plats när det gäller antal röster. De utsagorna kan man ha olika åsikter om, men vi behöver åtminstone förhålla oss till möjligheten.

Jag brukar i samband med valen ofta tänka att samtliga partiers affischer är rätt usla och att de oneliners man slänger sig med överlag är rätt sunkiga. Jag utgår från att man har någon sorts marknadsföringstanke som går ut på ’ju mer partinamnet syns desto bättre’, men jag upplever att samtliga partier ligger på en så låg nivå att man väsentligen idiotförklarar väljarna vilket därmed borde få den motsatta effekten. Att debatter mellan representanter för partierna ibland ligger på en rätt tarvlig nivå känns trist. Det vore skönt ifall samtliga partier rycker upp sig. Även media har ett ansvar att inte ha för ytlig rapportering och bevakning.

Valdeltagande

Valdeltagandet till riksdagen anses vara relativt högt i Sverige. I valet 2014 röstade 85.8 procent av de som fick, och sedan 1973 har valdeltagandet varierat mellan 80.1 procent (2002) och 91.8 procent (1976) enligt Statistiska Centralbyrån. Det är högre än i vissa andra demokratier i västvärlden, men samtidigt brukar jag undra varför 10-20 procent väljer att inte använda sin rösträtt. Den allmänna rösträtten i Sverige är inte ens hundra år gammal, och jag tycker inte att man ska rycka på axlarna åt den.

Dessutom är min kvalificerade gissning att valdeltagandet varierar en hel del mellan olika valkretsar i landet. Eventuellt kan det vara så att de som har det socioekonomiskt bättre eller har högre utbildning i genomsnitt tenderar att göra sin röst hörd i högre utsträckning, men där har jag inga empiriska studier att peka på så det kanske är en fördom från min sida. Hur som helst tycker jag att det är viktigt att alla grupper i landet känner att de är representerade och har möjlighet att påverka det samhälle som vi delar med varandra och förvaltar åt kommande generationer.

Jag tror inte att obligatoriskt valdeltagande är rätt väg att gå, jag är inte säker på exakt hur man skulle formulera en sådan lagstiftning så att den blir ändamålsenlig och får allmän acceptans. Däremot tror jag det vore fördelaktigt ju fler som väljer att vara delaktiga och använder sin rösträtt, deltar i debatten och försöker förkovra sig så mycket man kan och hinner inom olika samhällsfrågor.

Vissa väljer att protestera i valet genom att inte rösta alls, eller rösta på ’Kalle Anka Partiet’ – men jag känner att den typen av protest är verkningslös. Ifall man saknar frågor i den allmänna debatten är det upp till en själv att lyfta dessa, ifall man tycker de politiskt aktiva inte gör ett tillräckligt jobb är det upp till en själv att bidra genom att bli aktiv. Man har alltid rätt att opinionsbilda (vilket inte automatiskt innebär att andra kommer att hålla med). Man kan alltid bli medlem i något befintligt parti eller intresseorganisation, eller så kan man bilda ett nytt. Det är inte säkert att man får gehör för sina åsikter, men som jag ser det är det alltid bättre att opinionsbilda än att bara gnälla och låta bli att rösta. Chansen är större att det blir som man vill om man försöker påverka än om man lägger sig och drar täcket över huvudet.

Utmana dig själv

Dels hoppas jag att så många som möjligt väljer att använda sin rösträtt den 9 september 2018, och dels tror jag det är fördelaktigt för alla ifall var och en utmanar sig själv. Jag tror att en del av befolkningen ’slentrianröstar’ på det parti man röstat på de senaste gångerna av gammal vana. En sådan strategi kan man inte förbjuda, men jag tror det är bra om de flesta funderar ordentligt (minst en gång per mandatperiod, men gärna oftare) på vilka frågor man tycker är viktiga inom kommun, landsting och riksdag (och även i samband med val till EU-parlamentet) och vad de olika partierna säger och gör kring de frågorna.

Jag tror det är bra om vi alla försöker vara medvetna om våra egna fördomar, och gränserna för våra egna kunskaper och erfarenheter. Det är dessutom bra att fundera på begrepp som källkritik, selektiv exponering och konfirmeringsbias. För den som har en stund över finns följande tre inslag på UR-play: Vad är kunskapsresistens?, Kampen om verkligheten resp Samtal om faktaresisten som jag tycker är intressanta.

Endimensionell skala otillräckligt?

Traditionellt pratar man i flera demokratier i västvärlden om en ’höger-vänster-skala’ (med inspiration från Frankrike efter revolutionen) för olika politiska åsikter, men genom åren har flera personer (statsvetare och andra) påpekat att den indelningen inte är tillräckligt nyanserad. Det finns begrepp som marxism, socialism, konservatism, liberalism, kapitalism och frågor som marknadsekonomi vs planekonomi, kollektivism vs individualism, nationalism, protektionism vs frihandel samt olika former av internationella samarbeten som FN, EU och Nato.

GAL-TAN (Hooghe, Marks och Wilson), Nolan (David Nolan) och Ingleharts kulturkarta (Ronald Inglehart) är några exempel på hur man kan visualisera värderingar / politisk kompass / politiskt spektrum.

Den senaste mandatperioden

Den som är intresserad av vad som hänt i riksdagen hittills under den nuvarande mandatperioden kan kika på Riksmöte 2017/18, Riksmöte 2016/17, Riksmöte 2015/16 och Riksmöte 2014/15. De senaste budgetpropositionerna kan ses som vilken ambitionsnivå och prioriteringar man har inom regeringen: 2018, 2017 (Vårbudget 2017, Höstbudget 2017), 2016 (Vårbudget 2016, Höstbudget 2016) och 2015 (Vårbudget 2015, Höstbudget 2015).

Demokratiutredning

Sommaren 2014 initierades en demokratiutredning med Olle Wästberg som pointman. Dess direktiv var Dir 2014:111: Demokratisk delaktighet och inflytande över det politiska beslutsfattandet och resultatet presenterades kring årsskiftet 2015/2016 som SOU 2016:5 : Låt fler forma framtiden! (Del A) resp Låt fler forma framtiden! (Del B) samt Låt fler forma framtiden! Forskarantologi.

Mellan år 1997-2000 genomfördes Demokratiutredningen med Bengt Göransson i spetsen. Dess direktiv var Dir 1997:101: Utredning om folkstyret i Sverige inför 2000-talet och resultatet presenterades år 2000 som En uthållig demokrati: Politik för folkstyrelse på 2000-talet (SOU 2000:1).

År 1985 initierade Ingvar Carlsson Maktutredningen (Ju 1985:02) och dess resultat presenterades 1990 som ’Demokrati och makt i Sverige’ (SOU 1990:44).

2017-12-17 Riksdagen av Magnus Norden
2016-10-02 Riksdagen av Magnus Norden

Motioner kring Statsskick 2016

Under veckan som gick tog Allmänna Motionstiden slut för riksmötet 2016/17, och såvitt jag kan se lämnades följande sex motioner in kring statsskicket.

Motion 2016/17:63  L Apanaget
Motion 2016/17:1051  C, L, MP, S, V  Dags att gå vidare från Torekovkompromissen
Motion 2016/17:1155  S Ett demokratiskt statsskick
Motion 2016/17:1156  S Demokratiskt vald statschef för barnens skull
Motion 2016/17:1158  S Ett demokratiskt statsskick
Motion 2016/17:1735  L Införande av republik

Utöver dessa kan Prop 2016/17: Budgetpropositionen Utgiftsområde 1: Rikets styrelse vara av intresse, där punkt 4 handlar om statschefen.

De 19 motionärerna kommer från 5 av de partier som finns representerade i riksdagen:

  • Anna-Lena Sörenson (S)
  • Birgitta Ohlsson (L)
  • Eva Lindh (S)
  • Hillevi Larsson (S)
  • Johan Andersson (S)
  • Johan Löfstrand (S)
  • Johanna Jönsson (C)
  • Lawen Redar (S)
  • Maria Weimer (L)
  • Mathias Sundin (L)
  • Mattias Ottosson (S)
  • Mia Sydow Mölleby (V)
  • Niclas Malmberg (MP)
  • Peter Persson (S)
  • Rasmus Ling (MP)
  • Robert Hannah (L)
  • Said Abdu (L)
  • Sara Karlsson (S)
  • Yasmine Larsson (S)
2016-10-02:024 Slottet av Magnus Norden

Reformera Riksmötets öppningsceremoni!

Varje år i september äger riksmötets öppnande rum och kan ses som startskottet för arbetsåret inom riksdagen. Ceremonin innefattar bland annat en riksdagsgudstjänst och en procedur med kungen. Grunderna för ceremonin finns definierade i Riksdagsordningen (2014:801).

Som jag ser det är riksdagen den ultimata symbolen för demokrati i Sverige, och jag skulle önska att ceremonin fullt ut vore en hyllning till demokratin. Och i mina ögon är monarkin en kvarleva från en fördemokratisk tid, och därmed har familjen Bernadotte inget i den ceremonin att göra.

Religionsfrihet ingår bland de mänskliga rättigheterna, finns formulerad i Europakonventionen och finns i Sverige beskriven i Regeringsformen (som är en av våra grundlagar). Dessutom är staten och kyrkan separerad sedan år 2000. Ceremonin för riksmötets öppnande bör därmed vara helt neutral när det gäller livsåskådning.

Det är dags för en reform! Jag hoppas det opinionsbildas framöver och kommer motioner på temat, kanske redan under allmänna motionstiden 2016.

2015-12-01:010 Riksdagen av Magnus Norden

Voteringsrobotar?

Jag funderar ofta på ifall ledamöterna i riksdagen (och motsvarande i kommun och landsting men inte lika ofta om EU-parlamentet) är voterings-robotar. De gör säkert massa andra bra (ur demokratihänseende) saker på sin arbetstid, men ifall de i praktiken alltid är bundna till partiets linje vid alla voteringar kan ju lika gärna respektive gruppledare gå dit och berätta hur partiets röster används. På det sättet skulle det ju även bli tydligare för medborgarna att det är så det fungerar.
I princip kan man ju förstås resonera att befolkningen röstar på partier i valen (det går förvisso att kryssa personer) och att platserna i riksdagen (landsting/kommun) hör till respektive parti, och därmed hävda att befolkningen får ’partiernas vilja’ i olika frågor (proportionellt mot valresultatet). Å andra sidan är det en rimlig approximation (imho) att de olika ledamöterna i hög utsträckning delar den värdegrund / åsiktsbas som det parti de representerar står för, och att de har tagit del av diskussioner inom sitt parti om olika frågor så att de har god kännedom om partiets gemensamma åsikter och resonemang kring olika frågor. I genomsnitt borde de gissningsvis i rätt hög utsträckning ”rösta enligt partilinjen” även om de tillåts vara människor snarare än robotar / slavar i samband med voteringarna.
Politiker kan ju vara kända för att vara passionerade i olika frågor, och jag skulle uppleva det som en bättre fungerande demokrati ifall ledamöterna i parlamentet fick rösta enligt sin egen övertygelse. Dessutom skulle jag föredra att varje votering i riksdagen summerade ihop till 349 röster på antingen ’ja’ eller ’nej’. Att personer kan vara sjuka eller ’vabba’ eller vara lediga kan ju vara hänt precis som på alla andra arbetsplatser (och i förekommande fall kanske den minst dåliga approximationen är att respektive gruppledare tillåts lägga de rösterna på partiets linje). Däremot konceptet med ’nedlagda röster’ är jag skeptisk till. Att inte kunna eller vilja ha en åsikt innebär ju konsekvenser i varje fråga, och att partier använder det för att ’markera’ något tycker jag är helt weird och förkastligt. Som jag ser det behöver varje ledamot ta sig tid att komma fram till vilket av ’ja’ eller ’nej’ som är bäst (eller ’minst dåligt’) inför varenda votering. Jag som medborgare förväntar mig att de politker som representerar oss på de olika nivåerna fattar så genomarbetade beslut det bara går. Ifall tillräckligt många tycker att ett förslag är dåligt är det deras jobb att argumentera mot förslag och isåfall jobba fram andra förslag som de behöver ’sälja in’ till det aktuella parlamentariska forumet.
2015-12-01:010 riksdagen

Statschefens immunitet

Diskussionen är visserligen från januari 2012, men det har inte hänt något i frågan sedan dess (eller knappt sedan Torekovskompromissen i början av 1970-talet). Även statsråd har en begränsad immunitet i sin ämbetsutövning. I debatten verkar Beatrice Ask vara av åsikten att frågan mest handlar om att de som är republikaner tar varje chans att driva ’sin’ fråga.

När man läser motioner på riksdagens hemsida som är relaterade till statsskick verkar majoriteten ’gå hela vägen’, och även om jag sympatiserar med målsättningen (monarkins avveckling) skulle jag gärna se att det kommer fler motioner som tar delsteg. Dessutom tror jag att såna motioner har större chans att få gehör, och då skulle vi åtminstone röra oss i rätt riktning.

2015-12-01:010 Helgeandsholmen (foto: Magnus Norden)