Etikettarkiv: Kamera

Nikon 2022

Jag är välvilligt inställd till Nikon och gillar deras kameror och objektiv. Jag har använt systemkameror från Nikon sedan länge, och köpte min första DSLR (Nikon D70) år 2005 hos Kameradoktorn. Jag hoppas att de kommer få tillräckligt stor marknadsandel så att deras kameradivision får en hållbar ekonomisk situation och kan fortsätta utveckla nya modeller. Jag skulle gärna se några till coola DSLR-modeller men inser att de stora leverantörerna rimligtvis kommer att fokusera på spegellösa modeller framöver.

Jag har för närvarande en D850 och en Z6 II och kommer sannolikt att vara kvar i Nikons ekosystem framöver. Canon, Sony, Fuji och andra har säkert bra modeller, men jag är nöjd med Nikon och har optik och annat för Nikon och tror att deras kommande modeller också kommer att passa för mina behov.

Sedan våren 2020 har corona-pandemin ställt till det på många sätt, och många brancher påverkas av bristen på halvledare när det gäller att få ut sina produkter. Hoppas båda problemen fixar sig så snart som möjligt.

Nikon fick precis ut sin Z9 innan 2021 tog slut, men i praktiken får man väl anta att den kommer ut till allmänheten under 2022. Jag hoppas Nikon släpper så många firmwareuppgraderingar till sina befintliga modeller som de kan för att maximera upplevelsen av respektive modells hårdvara. Jag utgår från att de släpper fler iterationer av de modeller som finns ute, men är inte säker på att Z6 III och Z7 III hinner släppas under 2022. Återstår att se när Z5 II och Z50 II dyker upp.

Jag var inte övertygad om att Nikon hade behövt bry sig om APS-C i sin mirrorless-portfölj, men nu när de valde att göra det har jag lite mixed feelings kring vad de bör släppa härnäst på det området – antingen en Z30 (motsvarande D3500-serien) eller en Z70 (motsvarande D500). D500 har ju ett par år på nacken men är en väldigt populär modell. När det gäller att ’få in nytt blod’ i ekosystemet skulle jag kunna leka med tanken på en Z3 (en billig och enkel fullformat) men jag är inte anställd av Nikon.

Det har till och från ryktats och spekulerats om en kommande Z8, men jag är inte säker på ifall en sån modell behövs (om den ens existerar som idé hos Nikon). Om man tänker att Z9 och dess kommande iterationer är pro-modellerna (mirrorless motsvarighet till D5 och D6), kommande iterationer av Z7 är mirrorless motsvarighet till D850 (med kommande förbättringar i processor, firmware, sensor och kanske högre upplösning osv) och kommande iterationer av Z6 är mirrorless motsvarighet till D750/D780 (med kommande förbättringar i processor, firmware, sensor och kanske 30 megapixel eller högre) så tänker jag fullformatsanvändare kanske får sina behov uppfyllda. Om man antar att Nikon vill tillhandahålla gateway-drugs för att locka in nya kunder till sitt ekosystem hoppas jag att de lägger krut på nya iterationer av Z5 och möjligen släpper en billig och enkel Z3, dvs relativt billiga och enkla fullformatskameror.

Nikon har fått ut ett antal objektiv för den nya Z och de har en roadmap för kommande gluggar. Sigma, Tamron och Tokina har ännu inte släppt några objektiv till Z-mount, däremot finns vissa från Samyang, Laowa, Lomography, 7Artisans och Mitakon Speedmasters från Zhong Yi Optics. Om Nikon menar allvar med APS-C vore det bra ifall de fick ut några dedikerade gluggar även om det såklart går att använda fullformat-optik.

Om man som jag ibland kan känna att ’Adobe är för stora’ och att det är bra med konkurrens / alternativ kan man överväga Nikons egen programvara, Luminar, Affinity Photo, Capture One, Darktable eller Raw Therapee.

Några youtubers som inte är så ’negativa’ kring Nikon:

2020-11-06 solnedgång av magnus norden

Kamerautveckling 2021

Det släpps nya kameramodeller regelbundet, och ibland har vissa en teknisk specifikation som är vassare än övriga. För oss prylnördar är det trevligt ju fler modeller som dyker upp, och jag tycket det är fördelaktigt på sikt med teknisk utveckling. Men ibland känner jag att recensioner/youtubers fokuserar för mycket på den ’vassare biten av specen’.

Ifall man gör en jämförelse med bilar så har majoriteten av alla bilister ingen nytta av att en personbil kan köra 250 km/h eller har 300 hk eller mer. Det finns andra saker som avgör hur praktisk / ekonomisk / ergonomisk en viss förare upplever att en viss bilmodell är. Någon kanske menar att det finns fler olika typer av fotografer än bilförare, och beroende av just ditt usecase kanske det är användbart med 120 megapixel, 8k 60, 30 bilder per sekund, superhög iso med acceptabelt brus eller supersnabb och avancerad AF-funtkionalitet. Men jag tänker att majoriteten av alla fotografer inte behöver ’de översta 10 procenten av allt’. Och i viss mån handlar 8k eller 30+ fps i dagsläget om marknadsföring snarare än att de flesta fotografer har behovet i närtid. Men samtidigt är det bra för vilken typ av produkt som helst att innovationen inte stannar av.

Ett tag var det mycket fokus på antal megapixels, och på sistone upplever jag att det varit en del fokus (pun not intended, just a lucky accident) på funktioner och algoritmer för AF (och antal AF-punkter), och 8k / 4k 120 och framerates. Jag tänker som sagt att det är bra att utvecklingen drivs framåt. Samtidigt är det mesta av det man ser nätet idag inte ens 4k. Och slomo är roligt ibland, men hur ofta är det nödvändigt? Och behöver stegen alltid vara multipler av två när det gäller upplösning? Många kanske skulle kanske nöja sig med 3k och 72-96? Eller 5k-6k och 24-30? Även om leverantörer pratar om 8k och så småningom kanske 12k eller 16k kanske de som har video som huvudområde skaffar dedikerade videokameror medan hybridanvändare nöjer sig med lägre? Dels har värme varit ett problem för vissa nyare modeller och dels bör högre upplösning ha impact när det gäller storage och efterbehandling.

På senare år har modeller med ’lägre’ upplösning för foto haft 20 – 24 megapixel, och jag gissar att motsvarande modeller så småningom kanske hamnar på 28-32 megapixel. Saker jag skulle önska att de utvecklades är sensorer – specifikt dynamiskt omfång, även ISO i den lägre ändan (25-32 eller lägre) och inte bara i övre delen av skalan. Och kanske 16 bitar istället för dagens 12-14.

Vissa leverantörer (plus mobiltelefoner) har labbat loss med ’computional photography’ medan andra legat lågt på det området. Och till skillnad från mobiltelefoner så har ingen kamera ett ’operativsystem’ eller tillåter appar. Det kan säkert finnas olika skäl för det, men jag tycker det vore intressant om fler vågade leka med tanken. Och på senare år, speciellt med mirrorless modeller har leverantörer blivit bättre (eller snarare mindre dåliga) när det gäller hur ofta och hur länge firmware-uppdateringar kommer.

För att locka nya användare / fotografer skulle leverantörer behöva lära sig från mobiltelefon-marknaden. Inte ens Sony som säljer många typer av konsument-elekronik ligger speciellt långt fram på det området när det gäller sina kameror. Och WIFI/GPS?

Utbudet av optik är ju minst lika intressant, likaså personen som håller i kameran.

2020-12-07 stockholm av magnus norden

Framtidens Ansel Adams?

Allt fler har tillgång till fotografering idag – både stillbilder och video – och en uppenbar orsak är tillgång till mobiltelefoner. Många miljoner bilder och videoklipp laddas upp på sociala medier varje vecka.

I början av 1900talet släpptes kameramodellen Brownie av Eastman Kodak och leverantörens ambition var att det skulle vara en billig kamera för folket. Ansel Adams sägs ha fått en Brownie av sin pappa som ung. På liknande sätt kanske ’framtidens Ansel Adams’ får inspiration till en karriär inom forografi genom dagens mobilkameror. Smartphones kan vara en inkörsport – eller gatewaydrug om man så vill – till utrustrning med en större sensor, utbytbar optik och fler möjligheter att påverka slutresultatet.

Ju mer man fotograferar desto fler tillfällen har man att fundera över varför resulten blir som de blir, både när det gäller ’mjuka’ aspekter som komposition och val av motiv och när det gäller ’hårda’ aspekter som inställningar vid fototillfället och vilken hårdvara man använder.

Vad som är en ’bra’ bild avgörs av flera olika parametrar, inklusive ’tycke och smak’.

När det gäller inställningar vid fotograferingstillfället erbjuder även smartphones appar som tillåter att användaren gör olika val för exponerningen (och i viss utsträckning även ifall man vill att resultatet ska vara en raw-fil). Både för iphone och android finns olika alternativ – jag har en android och använder bland annat ’Open Camera’ på den.

När det gäller efterbehandling av det man fotograferar tänker många på kommersiella produkter och har ibland känslan av att sådana är dyra och svåra att lära sig.

Ett antal opensource-programvaror finns att välja på, några nämns på pixls ( exempelvis Raw Therapee och darktable ). Även för videoredigering finns ett antal valmöjligheter inom opensource, till exempel Open Shot och Shotcut.

I dagsläget finns ett ohemult stort utbud av information i form av hemsidor, bloggar och youtubekanaler både när det gäller specifika handgrepp i programvaror och för inspiration kring foto och video. Det mesta är på engelska, men det finns en del även på svenska.

För min del kollar jag bland annat följande sajter regelbundet: Photo Rumors, D P Review, PetaPixel, DxO Mark och för fotoinspiration finns många sebara youtube-kanaler. Ifall man gillar att stödja europeiska kanaler finns en snubbe i Rumänien som kallar sig Photo Tom som ofta hittar intressanta miljöer, och nyligen snubblade jag över en svensk kille via en artikel på petapixel. Han heter Micael Widell och verkar passionerad, entusiastisk och nyfiken, och finns på YouTube, Instagram, 500 px, Twitter och MW Roll.

Inom kameraområdet finns det goda möjligheter att låta sin inre prylnörd frodas, det kommer ny och bättre utrustning ofta. Samtidigt har de flesta av oss inte en obegränsad budget, och dessutom har inte alla foto som primär inkomstkälla. Lyckligtvis är det inte utrustningen som är det viktigaste, utan personen som använder den – så se till att komma ut och plåta oavsett vilken utrustning du har. Funderar du på att uppgradera finns även begagnatmarknaden som ett alternativ. Nyligen släppte Nikon sin D850, och dess spec är trevlig. Samtidigt har jag haft en D700 i flera år som jag varit supernöjd med – så bara för att det kommer nya modeller blir ju inte äldre modeller automatiskt dåliga över natten, vilket följande youtubeklipp kan vara en inspiration till:

Förut kunde man se antalet megapixel i kamerareklam som säljargument. Det brukar framgå även idag, fast primärt i informativt syfte. Sensorteknik går framåt från år till år, och en större sensor har fördelar framför en mindre, exempevis för brusnivåer, dynamiskt omfång och ISO-prestanda. Det som i digitalfotovärlden kallas ’fullformat’ kallades på analog-tiden för 35mm-film, men oavsett namn är storleken på ’ljus-samlaren’ 24*36 mm vilket innebär ca 860 kvadratmillimeter. Både i den analoga och digitala världen finns det större storlekar än så, de kanske mest kända ’stora’ kamerorna från den analoga tiden (exempelvis Hasselblads mellanformat) exponerar en yta på ca 6*6 cm, men det finns betydligt större än så. APS-C från Canon är 330 kvadratmillimeter medan APS-C från övriga ligger på 370 kvadratmillimeter. Micro Four Thirds ligger på 225 kvadratmillimeter. I många av dagens telefoner är sensorn mellan 15-25 kvadratmillimeter, och dessutom är kvalitet på objektiv vanligtvis betydligt enklare än de som finns till systemkameror.

Ifall du är både en fotonörd och en filmnörd finns det ett antal fotorullar som släppts genom åren. En klassiker som fyllde 50 häromåret är Blow-Up (1966, England, 1h 51m, regi och delvis manus: Michelangelo Antonioni, AllMovie, Kritiker, Rotten Tomatoes, Wikipedia)
2014-08-21 Brownie by Alan Levine

D850

Jag kilade förbi Kameradoktorn idag och köpte en Nikon D850 som en tidig julklapp (eller ännu tidigare 50årspresent) till mig själv. Snacket har gått på ryktes-sajter ett par kvartal innan den annonserades 24 augusti och hade säljstart i början av september 2017. Efterfrågan tycks ha varit större än tillgången hittills så det är inte supermånga som hunnit hårdtesta den under någon längre period ännu, men ett antal tester har dykt upp på YouTube och andra sajter på sistone som bygger på mer användning än ’first impressions’.

Jag har plåtat färre än tio bilder hittills – primärt för att göra de grundinställningar som jag brukar vilja ha, så jag har inte hunnit skaffa mig några egna intryck än men är förhoppningsfull. Rent tekniskt är specen ett steg upp jämfört med det jag hade innan. Sensorer utvecklas över tid, iso-prestanda, dynamiskt omfång, bild-process-system (det som i Nikonvärlden kallas Expeed och Digic hos Canon) fokus-system likaså. Jag har noterat en del förändringar bland reglage och menysystem jämfört med det jag blivit van vid senast – men det hör ju till när man skaffar nyare versioner.

Ett span man skulle kunna ha än idag (speciellt kring Canon och Nikon som varit marknadsledande de senaste decenierna) är kring deras användargränssnitt. Har ingen av de anställda en smartphone? Sony har ju varit flitig kring konsumentelektronik länge, och är under senare år aktiv i DSLR-världen så där kommer förhoppningsvis konkurrens. Och varför egna rawformat? Vissa hävdar att DNG finns som alternativ men även om det är ’öppet’ i viss mån är det fortfarande patenterat och icke-fritt. Och jag saknar en långsiktighet och frekvens när det gäller firmware-uppgraderingar – även här leder smartphones stort. Och möjlighet till ”appar”? Även om leverantörer kan hävda att det är ”svårt” eller riskabelt så finns ju möjligheten i smartphonevärlden.

2017-10-25 Nikon D850 by Magnus Norden