månadsarkiv: januari 2016

2016 Februari Astronomisk Kalender

Månens faser under Februari

  • 2016-01-30: Månen längst från jorden (404600 km)
  • 2016-02-01: Avtagande halvmåne
  • 2016-02-08: Nymåne
  • 2016-02-11: Månen närmast jorden (364400 km)
  • 2016-02-15: Växande halvmåne
  • 2016-02-22: Fullmåne
  • 2016-02-27: Månen längst från jorden (405400 km)
  • 2016-03-02: Avtagande halvmåne

Kvällshimlen under Februari

  • 2016-01-30: Månen 5° norr om Spica
  • 2016-02-01: Månen 3° norr om Mars
  • 2016-02-03: Månen 10° norr om Antares
  • 2016-02-03: Månen 3° norr om Saturnus
  • 2016-02-06: Månen 4° norr om Venus
  • 2016-02-06: Månen 4° norr om Merkurius
  • 2016-02-13: Merkurius närmast Venus, 4°
  • 2016-02-15: Månen 9° söder om Pleiaderna (Alcyone)
  • 2016-02-16: Månen 0.5° norr om Aldebaran
  • 2016-02-22: Månen 3° söder om Regulus
  • 2016-02-24: Månen 2° söder om Jupiter
  • 2016-02-26: Månen 5° norr om Spica
  • 2016-02-29: Månen 4° norr om Mars
  • 2016-03-01: Månen 10° norr om Antares

Rymdfartshistoria under Februari

2014-11-25:013 Skymning över Brunnsviken (Foto: Magnus Norden)

2014-11-25:013 Sundown at Brunnsviken by Magnus Norden

2011-12-10:011 Månförmörkelse (Foto: Magnus Norden)

2011-12-10:011 Lunar Eclipse by Magnus Norden

Victoria Opinionsbildar

Tidigare i veckan gick information ut om att Victoria Bernadotte utsetts av FN och dess generalsekreterare Ban Ki-moon till en av dryga dussinet internationella ambassadörer. Jag sympatiserar med FN som organisation och koncept, och tycker att det aktuella initiativet låter behjärtansvärt.

Min ena fundering i sammanhanget handlar om hur nomineringsprocessen gick till. Jag utgår från att FN inte kastade tärning bland medlemsländernas befolkning. Gissningsvis hade medlemsländer möjlighet att nominera personer, och isåfall kanske vår riksdag eller regering initierade någon process på temat. Om den allmänna uppfattningen är att ‘vita 50+ män från västvärlden’ tenderar att få uppdrag så är ju ‘kvinna yngre än 40’ ett sätt att adressera både ålder och kön (även om man denna gång inte fick med etnisk / kulturell bakgrund, socioekonomisk hemvist eller andra aspekter). Vilka valde man bland för att få fram den svenska kandidaten? Kunde personer med lämplig bakgrund / relevant utbildning / adekvata erfarenheter söka eller bli nominerade? I Sverige bör det ju finnas många kompetenta personer som passar in på etiketten ‘kvinna yngre än 40’, och det kan ju funnits betydligt fler än en som skulle vilja bli påtänkta för det aktuella uppdraget.

Min andra fundering i sammanhanget handlar om att vår statschef eller medlemmar i dennes familj sedan Torekovskompromissen inte bör opinionsbilda eller verka politiskt. I det aktuella exemplet kanske de flesta uppfattar både uppdragsgivaren och initiativet som behjärtansvärda (och utnämningen skedde rimligtvis med riksdagens goda minne), men ska det på det principiella planet göra någon skillnad? Det aktuella uppdraget är väldigt opinionsbildande, och passar inte med det vi säger om vad statschefen ska pyssla med i det avseendet. Dessutom har ju kungafamiljen ett stort nätverk och goda möjligheter att påverka och opinionsbilda, vilket de använder ibland. Men de går inte att ifrågasätta, de kan inte ställas till svars och de svarar nästan aldrig på frågor i de fallen.

Jag tycker att Torekovskompromissen har passerat sitt bästföredatum med råge. Låt oss i samband med dess 45årsdag i augusti se till att ompröva saken, och sikta på en avveckling av monarkin och tills dess att vi är framme där bör vi reformera hur dagens implementation av monarki fungerar i Sverige. En fråga man behöver prata om inför monarkins avveckling är ifall man vill ersätta statschefen med något nytt, och vilka befogenheter denna ska ha. En aspekt är hur mycket politik / opinionsbildning den personen ska få ägna sig åt (mer eller mindre än nuvarande statschef?)

Somliga menar kanske att Victoria har en del egenskaper som passar för vissa typer av uppdrag. För mig kan hon gärna få tacka nej till monarkin (och samtidigt passa på att uppmuntra sin pappa att gå i pension och sina syskon att bli rallyförare och lyxhustru i London) och söka jobb som internationell opinionsbildare (kanske i Ban Ki-moons regi) ifall hon vill pyssla med det. Eller så kan hon ställa upp i något lämpligt val ifall hon vill bli representant för Sverige i något avseende. Jag har ingen åsikt om henne som person (eller någon av hennes släktingar), min poäng är att alla jobb / roller / ämbeten som finansieras av allmänna medel ska tillsättas antingen via en demokratisk process eller baserat på kompetens.

Direktiv 2015:95

Jag såg följande på facebook och twitter:

FLASH Svenska staten förbereder filtrering av internet:
Svenska staten är på väg att för första gången tvinga operatörerna till filtrering av internet. Den nya spelutredningen handlar officiellt om att regeringen ‘vill införa en licens för att släppa in fler aktörer på den svenska spelmarknaden’. Men de som inte får licensen ska stängas ute ‘på ett effektivt sätt’ via ett tvingande IP-filter som gör det omöjligt för vanliga användare att nå sajterna… 2016-01-22 Bahnhof

Min spontana reaktion var att man bör ta saker på nätet med några nypor salt, och att Bahnhof kanske överreagerar en smula. Efter att ha kollat runt lite tycks bakgrunden vara att Håkan Hallstedt (på Lotteri-inspektionen) i höstas utsågs till regeringens spelutredare och ska fram till våren 2017 arbeta med en utredning enligt kommittedirektiv 2015:95 (se även längre version som pdf resp html). Inspel till denna puck tycks vara:

Den nuvarande lotterilagen (1994:1000) gäller sedan 1995, så det finns säkert anledning att se över den (EU, teknikutveckling, en helt annan tillgång till nät, ändrade spelvanor osv). EU har tydligen synpunkter på Sveriges spelmonopol, och spelmissbruk är säkert problematiskt för vissa personer. Det finns säkerligen mer kvalificerade personer än jag själv som kan ge input i frågan, och jag hoppas att resultatet av direktivet (2015:95) blir så bra som möjligt. Men det som oroar mig i sammanhanget är att man ens bollar tanken om ‘ip-blockning’. Jag känner att en sådan lagstiftning kan öppna upp för helt andra konsekvenser och problem än de som formuleras i ovanstånde direktiv och utredningar. Jag har ingen åsikt om Svenskt spelmonopol (men rent generellt är jag försiktig med monopol, i de flesta fall tror jag inte sådana är bra), och jag sympatiserar både med att man vill skydda folk från spelmissbruk och styra upp konsumentskydd.

Jag hoppas att så många personer som möjligt funderar över implikationer av den typen av förslag och opinionsbildar, och hör av sig till sina favoritpolitiker med input innan beslut fattas. Som alltid finns det inte ”någon” som borde styra upp saker, vi alla har ansvar att ta hand om det samhälle vi delar med varandra och försöka se till att det blir så bra som möjligt. Ett förslag till tag för er som gillar sociala media är #DIR201595 (efter direktivets benämning hos riksdagen, sök på Dir 2015:95). Censur är dåligt, oavsett vilka föresatser man anser sig ha! Repeat after me: NO2CENSORSHIP!

2007-11-18:066 Taggtråd (Foto: Magnus Norden)

2007-11-18:066 Fences by Magnus Norden

Oscar II och Strindberg

Under veckan som gick var det årsdagen för två födelsedagar: Oscar II (21 januari 1829) och August Strindberg (22 januari 1849).

Strindberg tycks (baserat på citat) inte varit en anhängare till monarkin.

I anslutning till firandet av 60-årsdagen för Oscar II hölls ett protestmöte / demonstration mot monarkin, där Hjalmar Branting, August Palm, Anders Hansson Janhekt och Fredrik Sterky talade.

I SocialDemokraten kunde man 26 januari 1889 läsa att resultatet bland annat blev följande resolution:

  • I betraktande af att monarkin är oförenlig med nutidens folkliga sträfvanden och demokratiska uppfattning i allmänhet;
  • Att den alltid står hotande för freden, i det monarki och militarism äro oskiljaktiga;
  • Att den i regeln alltid (utom någon gång af särskilda egoistiska beräkningar) stödjer sig på den folket utplundrande och frihetsfientliga öfverklassen;
  • Förklarar mötet, att det är hvarje demokratiskt och rättsinnad medborgares pligt att arbeta på monarkins afskaffande och ersättande med republikanska institutioner, hvilka ensamma äro förenliga med den fria folkstaten.
  • Slutligen förklarar mötet, att på grund af konung Oskars ställning i främsta rummet till rösträttsfrågan är det värdigaste svar Stockholms arbetare och demokratiskt sinnade medborgare kunna gifva vid hans utställningsfärd genom hufvudstaden i morgon, att han helsas med fullständig tystnad.

Dessa personer kan uppfattas som tidiga förespråkare för republik, men efter drygt 125 år har vi fortfarande kvar monarkin som en del av vårat statsskick. Sedan dess verkar arbetarrörelsen somnat i frågan. Även om man kan hävda att det finns andra trängande frågor i samhället hävdar jag att vi bör ha simultankapacitet. Varken demokrati eller människors lika värde är oviktiga frågor. Jag ser inga hinder för LO att opinionsbilda i frågan. Socialdemokraterna verkar strunta i frågan sedan Torekovskompromissen och mumlar om ‘opinionsläge’ när någon lyfter frågan. Många politiska kompromisser / överenskommelser har betydligt kortare livslängd än 45 år (Decemberöverenskommelsen blev inte ens ett år) och riksdagen fattar många beslut utan att gömma sig bakom ‘folkopinionen’. De flesta av partierna som finns representerade i riksdagen säger sannolikt inte emot att demokrati är viktigt och att människor ska ha lika värde inför lagen.

I väntan på att riksdagen fattar beslut om monarkins avvecklande finns minst två spår man (både vi som befolkning och de partier som finns i riksdagen) bör ta initiav kring: komma igång med en diskussion kring hur vårat statsskick och demokrati ska se ut efter monarkin (det finns olika alternativ) och att reformera hur nuvarande monarki fungerar sålänge den finns kvar.

demonstration 1889-01-20 i stockholm

Torekovskompromissen

I mitten av augusti 1971 utarbetades en kompromiss på Hotell Kattegatt mellan Socialdemokraterna och de borgerliga partierna. Det innebär att kompromissen har 45 år / ett dussin mandatperioder bakom sig. Majoriteten av de riksdagsledamöter som representerar oss under nuvarande mandatperiod var inte riksdagspolitiker då, och en icke försumbar andel av Sveriges nuvarande befolkning var inte ens födda 1971. Jag vet inte hur väl kompromissen återspeglade åsikter hos riksdagen eller befolkningen 1971, men jag ser inte att man kan anta att den gör det idag. Det är dags att fundera över ifall Torekovskompromissen passerat sitt ‘bäst före-datum’ / ‘sista förbrukningsdatum’. Ett antal politiska överenskommelser / kompromisser (däribland Decemberöverenskommelsen som inte ens höll ett år) har haft betydligt kortare livslängd där man omprövat / omförhandlat eller förkastat och då har politikerna fått förhålla sig till det nya läget.

Jag anser att vi bör avveckla monarkin eftersom jag menar att den är en kvarleva från fördemokratisk tid som inte hör hemma i Sverige 2016. Inget offentligt ämbete ska ärvas. Alla arbeten / roller / ämbeten som finansieras med offentliga medel ska tillsättas via antingen en demokratisk process eller baserat på kompetens / färdigheter, och efter tillsättningen ska det gå att förstå vad beslutet baserades på. Dessutom ska alla verksamheter inom stat / landsting / kommun vara granskningsbara och följa offentlighetsprincipen. Jag anar dock att det inte finns en riksdagsmajoritet under nuvarande mandatperiod som är beredd att driva ‘Monarkins avveckling’ (trots att åtminstone fyra av partierna ‘i princip’ borde vara intresserade av frågan, och det finns riksdagsledamöter från alla partier (utom ett eller två) som har lagt republikvänliga motioner). Men även under de förutsättningarna finns ju ett antal förbättringsområden när det gäller nuvarande upplägg som det kan ske opinionsbildning kring och motioner att skriva. Dessutom bör man locka till diskussion till vilka alternativ som ses som mest relevanta den dag vi genomför avvecklingen.

  • Definiera alla entiteter kring statschefen i juridisk och statsvetenskaplig bemärkelse, gör samtliga av dessa granskningsbara och ge konstitutionsutskottet och riksrevisionen i uppdrag att utföra en årlig granskning.
  • Offentlighetsprincipen har i Sverige (i likhet med Tryckfrihetsförordningen) spår i grundlagen sedan 1766 och därmed kan vi fira dess 250årsjubileum i år. Det kan vara ett skäl till varför det vore bra att driva frågan om fullständig insyn i verksamheter som finansieras av offentliga medel, och entiteterna kring monarkin har mycket att förbättra i den frågan.
  • Reformera organisationen och finansieringen av monarkin och dess entiteter, och gör statschefen till GD för dessa och en lön (som hanteras på liknande sätt som för regeringschefen) och skrota apanage i dess nuvarande form och låt ekonomin för monarkientiteterna (hovstater mfl) vara helt granskningsbara.
  • Kungafamiljen har ett stort nätverk och har goda möjligheter att opinionsbilda och ha inflytande. Även om de inte ”ska” blanda sig i politik så låter de sig aldrig granskas, ifrågasättas eller ställas i svars när de ändå utnyttjar sitt inflytande. Här bör man definiera regelverket tydligare, och även hur man följer upp och vilka möjligheter det finns för KU och andra att ‘tillrättavisa’.
  • Tydliggör gränsdragningen mellan statschefens ämbetsutövande och privatliv, och även när det gäller ämbetets egendom jämfört med kungafamiljens ‘privata’ ägande.
  • Tydliggör gränsdragningen för immunitet för Statschefen
  • Definiera vilka arbetsuppgifter/uppdrag som är relevanta för statschefen inom ramen för det som finansieras av offentliga medel, och avveckla övriga (eller fundera på ifall statschefen får ta sidouppdrag på konsultbasis). Ingår det att sälja stridsflygplan och andra vapensystem?
  • Tilldela statschefen och dennes familj fullständig religionsfrihet. Det känns bisarrt att successionsordning tvingar statschefen att tro på den Augsburgiska bekännelsen anno 1593 som fördömmer ”irrläror” som till exempel Islam. Om man ska tolka vår grundlag bokstavligen tvingar den alltså kungafamiljen att dissa över en miljard av världens befolkning.
  • Ordnar och medaljer är helt förlegat, och ska inte hanteras av skattefinansierade personer.
  • Scouterna och frimurarna kanske är skoj sällskap för dess medlemmar, men inget som skattefinansierade personer ska sköta på arbetstid.

Jag ser dessutom riksdagen som den ultimata symbolen för Sveriges demokrati, medan jag betraktar monarkin som en relik och kvarleva från en fördemokratisk epok. Utifrån det ser jag det som osmakligt att monarken har någon delaktighet i riksmötets öppnande överhuvudtaget. Jag önskar att öppningsceremonin för riksmötet skulle vara en hyllning till demokratin helt utan inblandning av familjen Bernadotte. Statschefen ska i mina ögon inte ha några roller / uppdrag inom riksdagen överhuvudtaget. Utrikensnämnden skulle kunna ledas av någon lämplig representant från regeringen, och talmannen skulle kunna överta de uppgifter som är relevanta för riksdagsarbetet.

2015-12-01:004 Helgeandsholmen by Magnus Norden
2015-12-01:010 Helgeandsholmen by Magnus Norden

Trekdag Januari 2016

Lördagen 16 januari var ärets första Trekdag med Stockholm Trekkers, och dagens tema var ‘They have taken over the ship’. Som vanligt var det ett trevligt gäng som träffades i Kulturhuset i Skarpnäck.
Serie Episod Namn
Serie Episod Namn
TNG 4:19 The Nth Degree
ENT 1:18 Acquisition
VOY 3:12 Macrocosm
VOY 2:21 Deadlock
VOY 3:05 False Profits
TNG 6:18 Starship mine
TOS 3:13 Wink of an Eye
TNG 5:15 Power Play
DS9 6:14 One Little Ship
TNG 6:07 Rascals
DS9 3:09 Defiant
ENT 2:04 Dead Stop
2016-01-16 Skarpnäck, foto: Magnus Norden
2016-01-16 Skarpnäck, foto: Magnus Norden
2016-01-16 Skarpnäck, foto: Magnus Norden

Demokratins år

Beroende på hur man räknar / definierar saker skulle man kunna betrakta 1917 (parlamentarism och Gustaf V), 1918 (allmän och lika rösträtt i kommunala val för män), 1919 (allmän och lika rösträtt för kvinnor och män) eller 1921 (första valet med kvinnlig rösträtt) som viktiga årtal för demokratin i Sverige. Och som hundraårsminne av det skulle man kunna utropa ‘Demokratins år’ i Sverige 2017 (eller 2018, 2019 eller 2021 beroende på vilket av åren man väljer).

Jag ser ett flertal skäl att ha ett sådant år, framförallt för att påminna om att det samhälle vi delar med varandra är ett gemensam projekt för oss alla, och att alla berörda institutioner jobbar för att locka så många som möjligt att engagera sig i samhällsfrågor, och visa att det är relevant, och vilka vägar som finns. Både partier och olika samhällsorgan bör vara delaktiga (riks, landsting och kommun) likaså grundskolor och gymnasier. Man bör anstränga sig för att nå ut till så många grupper som möjligt, med olika socioekonomisk situation. Som jag ser det bör det vara en riksangelägenhet, men jag vet inte vart frågan ska lyftas och initieras? Riksdagen? De olika partierna?

Som av en händelse kan vi i år fira 250årsjubileum av tryckfrihetsförordningen 1766. Det är lätt att ta demokrati och våra grundläggande rättigheter för givet – men låt oss inte göra det!

2007-11-18:066 democracy by magnus norden